Paus

De senaste dagarna har det blivit dåligt med strövtåg.  Jag ligger till sängs och betraktar det vackra höstvädret inifrån. En ovan sysselsättning som kan vara nyttig på flera sätt.  Om jag hade varit lite mer inkännande och lyssnat på kroppen hade det kanske gått över lite fortare, eller så inte. Det är så mycket man inte vet.  Att vara overksam tror jag är bra för mig som nästan alltid rusar fram i tillvaron. Jag tänker att jag ska stanna upp men när jag gör det somnar jag oftast. Jag skulle kunna lyssna på det också och inse att jag kanske borde sakta ner lite. Men det skulle betyda omprioritering och det är så fasansfullt svårt för jag gör ju bara roliga saker, saker som jag vill hålla på med.
Ni ligger jag i alla fall här och gör nästan ingenting  utflykterna är begränsade till köket och tvsoffan.  Njuter på distans av solen och tackar min lyckliga stjärna att jag har gott om bra böcker att läsa, när jag orkar med det. Mest sover jag eller dåsar. Funderar och filosoferar och har nästan lyckats släppa taget.

Bok

Skeviks grotta

Idag trotsade jag min envisa förkylning och gav mig ut tillsammans med Naturfotogruppen till Skeviks grotta en förkastningsspricka från istiden som använts till både bönerum och filminspelning.  Böneplats var det för en religiös sekt (Skevikarna) på 1700-talet och delar av filmen ”Det sjunde inseglet” spelades in här. Idag är det mest klättrare som håller till på platsen vilket gjorde att naturbilderna blev lite mindre ”naturiga” än vanligt.

Här Nu

Det finns så mycket att skriva om. Som om förkylningen som inte vill ge med sig eller om körövningen som gick både bra och dåligt.  Om två veckor är det TV-inspelning så nu är det hög tid att lära sig alla texter, ett jobb som just nu känns allt annat än lätt men som säkert kommer att gå tillslut.
Eller så kan jag skriva om den väldigt trevliga middagen vi hade här hemma igår då Wei och Elita besökte oss. Jag hade anmält mig till Invitationsdepartementet och nu var det dags att bjuda på middag. Jag tror att vi alla var lite nervösa men efter ett tag släppte det och vi hade en mycket trevlig kväll tillsammans. Vi pratade om språk, kultur och varför vi i Sverige inte har bullar med köttfyllning i och mycket mycket mer. Eller så kan jag skriva om lunchen på Blå Porten ute i solen under pilträden.  God mat och goda vänner som gör så gott för själen. Jag skulle också kunna skriva om Nordiska museets fotoutställning med fotografier av Tore Johnson som jag tyckte mycket om.  Det blir inte mer om detta men några bilder blir det från promenaden jag gjorde efteråt,då jag gick från Djurgården till Slussen.