Uppför

När jag går till jobbet så är det både uppför och nerför precis som i livet. Sista biten är en svag, svag uppförsbacke. Det lutar så lite att det knappast märks. Ibland kan det kännas så, att allt är helt ok men att det trots det är lite, lite motigt. Lite, lite uppförsbacke på något sätt. Ofta kan man inte sätta fingret på vad det beror på. Det tar liksom bara emot. Men kanske är det så att vi kan behöva de där uppförsbackarna. Man får lite bättre flås och uthålligheten ökar. Och var skulle vi hamna om det bara var nedför hela tiden. 

 

 

Torsdag

Dagen väntar, solen skiner. Jag kliver ut i porten och ser solstrålarna leta sig in i hörnen. På väg till tunnelbanan går jag över till den soliga sidan. Fler fåglar än vad jag kan namnen på sjunger i träden. Tänk så mycket som man missar om man ligger kvar i sängen och drar sig.

Heltid

Jag har nog inte förrän nu riktigt förstått hur det är att arbeta heltid. Att det går åt mer tid när man ska vara på plats fyrtio timmar i veckan istället för trettio är det inte så svårt att begripa. Men hur det verkligen blir, på riktigt, är det svårare att föreställa sig. Jag kan bara säga att det tar tid. En sak som jag upptäckt är att det skulle vara bra om man, dvs jag, är mer organiserad än jag är på min fritid. Det är i alla fall en teori jag har. Att jag skulle känna mig mer ledig tid om jag hade struktur på mina ”måsten”. Samtidigt som det känns så trist att schemalägga sin lediga tid. Sedan vill jag inte ta bort de som är roligt och som ger energi. Det är en knepig ekvation har jag upptäkt att få tiden att räcka till. Hur gör du?

Tamagotchi

1997 blev Tamagotchi årets julklapp. Du kommer väl ihåg de där elektronika gosedjuren som man skulle mata, uppfostra och leka med. Skötte man dem inte så dog de. Under en period var det ett fasligt pysslande med dem innan de efter ett tag helt föll i glömska och blev liggande bortglömda i någon låda.
På tunnelbanan på väg hem ser jag hur nästan alla sitter och fixar med någon for av apparat (oftast mobilen). Och jag tänker att telefoner, Ipad och andra elektroniska saker vi omger oss med idag inte är så olika den där Tamagotchin. Telefoner måste också pysslas om och fixas med. Om man ignorerar dem dör de. Men precis som med Tamagotchin kan man väcka liv i dem när de dör. Kanske är det precis likadant med sociala medier. Dem måste man också gulla med, mata och underhålla. Man måste vara där för att hålla liv i dem. Du ser, det har inte hänt så förtvivlat mycket på de här 20 åren. Displayen är lite flashigare och batteritiden något längre men annars är det mesta sig likt. 

Tidszon

Att förflytta sig mellan tidszoner fungerar olika lätt för olika människor. Jag har haft relativt lätt för att hitta in och ut i de olika tiderna. Kanske för att jag (oftast) har lätt för att sova. Den här gången gick det relativt enkelt att åka iväg och hamna rätt, vi var lite trötta i början men ganska snart var vi så att säga rätt i tid. Men nu när vi har återvänt hem har det hänt något med min inre klocka. Jag brukar vara morgon trött och kvälls pigg. Men min inre klocka har låst på minst en halvtimme fel. Jag vaknar innan klockan ringer på morgonen och redan innan klockan är nio på kvällen känner jag hur ögonlocken blir tunga och jag längtar efter att få sova. Vad har hänt? Det är helt obegripligt och inte så lite knepigt. Att vakna tidigt på morgonen känns helt ok men att vara så trött på kvällen är opraktiskt, ineffektivt och väldigt störande för en inbiten nattuggla. Jag hinner inte med någonting, vilket är ytterligt irriterande.  Så ni kvällströtta hur gör ni för att få dygnet att räcka till. Alla knep mottages med tacksamhet för det här tillståndet verkar inte ge sig i första taget.

Nya Zeeland V

Naturen

Geotermik

Nya Zeeland är verkligen kontrasternas land med regnskogar, glaciärer och vulkaner, slätter, kullar och berg, sjöar, floder och fjordar. Landskapet kunde skifta, liksom vädret, flera gånger under samma dag.

Rotorua är ett av de mest aktiva geotermiska områdena i hela Nya Zeeland, överallt i området finns påminnelser om den aktivitet som pågår i jordens inre. På många ställen ryker det både från land och vatten. När vi stannat på en liten avtagsväg för att fotografera Rainbow Mountains fick vi av några förbipasserande tips om Kerosene Creek en varm bäck inne i skogen. Vattnet var så varmt att till och med jag badade.

Orakei Korako

Ett spännande område är Orakei Korako. Här fräser och bubblar det överallt.  På filmen hörs också ljudet av det ständigt närvarande cicadorna.

Här är några bilder från området.

 

 

Bildspel

Vi har sett när glaciären möter regnskogen och vi har sett ett 150 meter högt vattenfall. Det säger kanske inte så mycket men det är tre gånger så högt som Niagarafallen. Att vara nära det var en mäktig upplevelse.
Vi har badat i Tasmanhavet och doppat fötterna i Stilla havet. Vi har stretat upp mot glaciärerna och klivit runt i regnskogen. Här kommer lite fler bilder på hur det kan se ut.

Nya Zeeland IV

Art Deco

Napier

Napier är en stad som ligger på Nordön. 1931 drabbades staden av en jordbävning och en brand som förstörde de flesta av byggnaderna. Staden byggdes upp igen på rekordtid (2 år) och det genomdrevs en lag om jordbävningssäkra hus. De nya husen uppfördes i den då moderna art décostilen. Idag ordnas stadsvandringar för att se på alla de fina husen. Man har också årligen en Art Deco Weekend. Vi laddade ner en guide och gick själva runt och tittade. Av de 164 hus som uppfördes mellan 1920 och 1940 återstår 140 stycken. Så där fanns ett och annat hus att titta på. En del kunde man också  titta på invändigt.