Overksam

Semester är att göra något annat än det man vanligtvis ägnar sig åt. Jag gör det, gör något annat eller ingenting. Det är en smula ovant att ingenting göra.  Det är egentligen inte alls svårt. Det svåra är att inte få ångest över det utan försöka intala sig att det är helt i sin ordning. Att det är ok att sitta på trappan och bara vara.  Jag försöker spara varje ögonblick för kommande behov för jag vet att det kommer att behövas mycket av den varan när hösten kommer.
I ingenting finns det plats för tankar men de svävar iväg som såpbubblor och är omöjliga att fånga. I stunden känns de rejäla och nydanande men upplöser sig i samma ögonblick som jag tror att jag kan få dem på pränt. Ibland undrar jag hur länge jag skulle behöva vara ledig för att få ordning på dem. Eller kanske är det något jag inte kan förvänta mig,  något onåbart som bara finns i min längtan. Och i den längtan blir jag sittande på härbretrappan och titta på fröet som virvlar i vinden. Är det verkligen att ingenting göra?

6 Responses

  1. Känner igen svårigheten att inget göra. Varför ska det vara så svårt? Jag har idag praktiserat att bara plocka en liten hink (ca 3 liter) blåbär. Eftersom jag plockar med plockare blir det sådär en 2,5 liter. Inte helt enkelt att sluta när det är så extremt mycket blåbär, men jag känner mig rätt nöjd ändå. Att fota är en rätt bra flowakrivitet jag mår bra av, men jag önskar liksom du att jag skulle vara bättre på att göra ingenting, eller iallafall ge mig själv mer tid.

    1. Fota är det som jag också känner att jag mår gott av att göra. Jag håller mig till betinget en liter blåbär om dagen men har skolkat i två dagar nu. Har inte så mycket plats i frysen. Försöker träna på att sitta på trappan och bara vara. Inte helt lätt med en man och en mamma som flänger omkring hela tiden. Det var lättare när jag var här på torpet själv.

  2. Att ingenting göra kräver sin kvinna eller man. Just nu har jag svårt för det men det är en enorm befrielse att njuta av ingenting. Förhoppningsvis kommer det fler somrar.

    Ännu en fantastisk bild får jag inte glömma att skriva.

    Kram

    1. Ja det är svårt att verkligen hitta ron. Fröet hängde i en spindeltråd och snurrade så läckert i vinden. Jag satt länge på trappan och tittade på det.

  3. Egentligen så gör man ju alltid någonting…man tänker, vilar, betraktar, funderar eller arbetar…. Skönt med semester och avkoppling!

    Kram

    1. Visst är det så. Jag önskar bara att jag kom åt de där funderingarna och betraktelserna lite bättre. De verkar bara glida iväg den här sommaren. Kram

Kommentera