Snö och funderingar i Enskede

Idag faller det snö över Enskede. Konvalescenten gör framsteg och blir allt piggare så att motstå en promenad i det fallande vita var helt enkelt inte möjligt. På med alla lager kläder trots att det inte alls är så kallt. Följaktligen ingen såpbubbelfotografering idag utan bara en promenad med hunden. Ja och så med kamera förstås. Inser att jag glömde mobilen hemma men undrar i nästa tanke vad jag egentligen ska med den till.
Många är barnen i Margaretaparkens pulkabacke. Glada rop från barnen och lite oroligare från fröknarna när en bil kommer smygande förbi på Margaretavägen. Glad hund i yrsnö och en glad matte med kalla fingrar.  Så kan man i korthet sammanfatta promenaden som varade mindre än 20 minuter.

Nu håller mörkret sakta på att sänka sig utanför mitt fönster. Jag redigerar bilder, dricker varm choklad och lyssnar på Dave Brubeck och undrar för mig själv hur i hela friden det ska gå att börja jobba igen.  Det är så välgörande att känna dagarna komma och gå i egen lunk och låta varje dag fyllas av ett lagom stort projekt där jag själv bestämmer takten utan stress och jäkt. Jag funderar på hur och om det är möjligt att behålla den här känslan av lugn och tillförsikt när jag börjar jobba igen. Jag gissar att det kan fungera bra här i hemmets trygga vrå men att det är betydligt tuffare när jag sticker ut huvudet i verkligheten. Där ute väntar en utmaningens termin med stora förändringar och många medarbetare som inte mår så bra.  Jag kommer att behöva allt de där som ger mig energi och jag kommer att behöva tanka hos dig som kan hjälpa mig att se möjligheter istället för hinder och som fyller på med positiva tankar. Men än så länge är det några dagar kvar och jag impregnerar mig i härlig musik och lugnt tempo. För just nu och just här är det gott att leva.

Ensam cykel

8 svar

  1. Skönt att du nu har övergått till att vara konvalecent. I alla fall en liten ljusning på fronten.
    Jag förstår att du känner oro över att börjar jobba igen, det är ju många förändringar på gång och arbetet i sig är tufft på olika sätt- Jag finns här och hjälper dig gärna ”att tanka energi” . Har krafter över. Tillhör ju ledighetkommittén.
    Önskar dig en fin kväll och njut av att vara här och nu med musik, tanke och lugnt tempo.
    Stor kram!

    1. Tack snälla Ditte jag får mycket glad energi av att läsa dina inlägg.
      Kvällen här kommer att bli lugn och behaglig har precis överlåtit matlagningen till man och dotter så jag kan bara fortsätta att lata mig. Kanske att jag ökar upp tempot en smula imorgon vi får se.
      Kram

  2. Nog var det en omställning att börja arbeta igen och speciellt när man rivstartade med två extra långa dagar. Men vi människor har en förmåga att anpassa oss snabbare än vad vi tror. På gott och på ont…

    Kram och ha en härlig kväll!

  3. Det är väldigt stressigt inom många yrkesgrupper, pedagogerna inte minst, för att inte tala om socionomer, sjukvårdspersonal, alla sliter ont.
    Undrar ibland om jag kunnat undvika mina dippar, utmattningssyndrom, om jag hade haft lite bättre insikt och lite bättre hjälpmedel och inte varit piskad att jobba som en galning för att få tillvaron att gå runt.
    Nå, det kommer jag aldrig att få veta.
    Må så gott helgen innan vardagen tar vid
    Kram

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.