Tåg

Nu är jag där i mellanrummet igen, den här gången är det på ett tåg. Ett tåg som med mycket hög hastighet rör sig mellan Göteborg och Stockholm. Vi reser 1:a klass vilket innnebär att sätena är bredare och känns en smula mjukare än de i 2:klass. Det där med mjukheten kan vara en inbillning men hur som helst känns det inte riktigt som om jag med mina 153 cm fyller ut mitt säte. Att sitta här känns ungefär som att hasa runt i förstora skor. Utanför sveper ett snöfritt landskap förbi där sol och regn avlöser varandra.

Jag njuter av resan, av mellanrummet. Det är vilsamt att omslutas av sätet, tjuvlyssna på samtal och småslumra en stund. Tåg är ett trivsamt sätt att färdas.

10 Responses

  1. Jag har alltid älskat ”mellanrummet” på tåg. Som lokförarson åkte jag gratis till jag fyllde 19 år. Ibland reste jag i smyg när andra gick i skolan. Det jag kan sakna med dagens moderna tåg är hastigheten. Visst är det kanon om det är bråttom och jättelångt att resa. Annars föredrar jag lite långsammare takt så jag hinner både se och ta in det som sker utanför fönstret. Inne i vagnen kan mycket spännande ske. Jag har flera episoder som jag skulle kunna skriva på min blogg. Några har redan kommit med i mina tre böcker. 153 cm. Min älskade mamma var 151 cm. En av mina f.d. flickvänner var i de ”trakterna”. Hon hade ofta höga klackar. 😉 Hoppas du hade det trevligt på Västkusten. Jag ska läsa ditt förra inlägg nu. Kram Bosse

    1. Spännande att ha en lokförare till pappa. Jag älskar att resa med tåg. Jag har sällan höga klackar trots att min man är väldigt mycket längre än jag. Vi har liksom vant oss vid skillnaden.
      Vår minisemestser i Göteborg var väldigt lyckad med både kultur och god mat.Fikade gjorde vi också. Tyvärr var räkmackorna i Feskekörka en besvikelse men det var ändå trevligt att mysa där inne i regnet.
      Kram

  2. Jag älskar att åka tåg, även att färdas i sovkupé fast nu var det hundra år sen man åkte till fjällen med nattåg. Men, åker nästan aldrig tåg, de blir ju alltid inställda, inget att lita på. När jag ska åka nånstans behöver jag först åka buss mnst sex mil för att komma till en tågstation. Oftast behöver jag åka några mil till, fram till Borlänge för i Ludvika passerar inte många tåg. Från Borlänge ska då tåg gå, antingen vidare i Dalom eller t.ex till Stockholm. Men att inga förseningar inträffar mellan alla byten är ett rent under. Så nuförtiden åker jag snabbuss. Inte lika mysigt men billigare o mer pålitligt.
    KJram

    1. Trist att det blivit så att man inte kan lita på tågen. Jag åker sällan tåg och då oftast till Göteborg men har haft tur och nästan alltid kommit i tid. Nu kom vi faktiskt fram före tidtabellen.
      Kram

  3. Låter som en mysig tågresa och ett lyckat besök i Göteborg. Synd att mackorna inte var på topp, de borde de vara i saluhallen. Tänk att du är lite kortare än vad jag är, jag är 157, har en lång man och använder heller aldrig klackar. Tänker inte på längdskillnaden och blir jätteförvånad när jag ser oss på bild.
    Kram

    1. Ja det var lite trist med mackorna men annars var allt till belåtenhet. Tänk att det finns fler som vi, tänker inte heller på den stora skillnaden. Har väl vant mig antar jag.
      Kram

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.