Den tiden är förbi då det fanns vita fläckar på kartan och man kunde ge sig iväg och upptäcka världen. Men världen finns ju även i det lilla och man kan faktiskt upptäcka redan upptäckta saker. De kan ju vara helt nya för mig och därför ha något av det där oförstörda skimret över sig.
Att allting redan finns blev jag varse när jag läste Christinas blogg och där fick veta att det jag trodde var klotter, sådant jag gör när jag sitter och lyssnar på våra enhetsmöten tex eller pratar i telefonen, det har ett namn. Det heter Zentangle och kan fulländas intill perfektion. Zen står, som jag förstår det, för den meditativa delen i aktiviteten. Tangle betyder härva eller oreda på engelska och för den som vill veta mer finns det en hemsida Zentangle.
Annars har det varit en dag med fler vårtecken, tussilagon gör sin entré och det blir ljusare för var dag. Imorgon är det redan måndag.
Där ser man! ”Klotter” ska alltså inte underskattas på några vis…
Vilket härligt vårtecken! Här blommar våra botaniska tulpaner så nog går vi mot varmare tider…
Kram
Jag är en sann klottrare i alla fall på möten och bilan på föreläsningar. Lyssnar så bra medan jag klottrar.
Ibland rör sig ju pennan utan att vi tänker på det, automatskrift (budskap från andarna tror en del). Våren ja, den är efterlängtad. 12 grader i skuggan idag ! Underbart.
Kanske snarare ett budskap från det undermedvetna skulle jag tro.
Visst är våren efterlängtad, det är ljuvligt med ljuset.
Å, men Tack vad glad jag blir för din fina länk till min blogg <3
Visst är det fint, hur man upptäcker nytt och nygammalt… så många fina grejer det finns att pyssla med.
Önskar dig en fin dag! Kram