Naturen tuffar på, trots kylan dyker det upp vårtecken både här och där. Den är på gång på riktigt även om kylan gör att den där vårkänslan inte riktigt vill infinna sig. Förra helgen satt vi ute och åt middag. Den här helgen har vi eldat både i köksspis och i vår nyinstallerade insats i stora rummet och bara en morgon blev det frukost på trappan. En vädermässigt omväxlande helg med både sol, regn och hagel.
Lunch ute i solen.
Jag hann inte med att städa i fågelholkarna så nu städar blåmesen för fullt.
Det måste vara någon form av överlevnadstrategi som gör att nästan alla små varelser är så söta. Idag har vi varit och besökt ett helt gäng helt ljuvliga valpar. Ja du ser här nedanför hur söta de kan vara.
Ett av de retliga vardagsmysterierna är att alla kommentarer till bloggen hamnar i min skräppost. Så har det inte alltid varit och jag tittar nästan aldrig där. Men nu inser jag att jag måste skaffa mig någon slags rutin för att regelbundet vittja skräp-postlådan eller, vilket känns svårt, ta reda på vilken inställning som gör att de hamnar där. Måste nog sova på saken.
Så kom den då, solen och med den plusgrader som gjorde att alla jag mötte på promenaden log lite trevande. Själv travade jag omkring i ljuset och solen i nästan en och en halv mil. Det kändes underbart att fylla på med lite ljus men sedan kändes det i kroppen. Passade på att plantera lite frön, kanske alldeles för sent men det gav ändå en viss tillfredsställelse och en känsla av att ha kontroll. Nåväl några frön har i alla fall grott. Man får vara glad för det lilla och lite grönsaker blir det nog i år också. Annars går en del tid åt till att försöka bestämma vilken kollektion jag ska lämna in till klubbmästerskapets 2:a deltävling. Inte lätt det här att vara människa, odlare och dessutom fotograf.
Mars närmar sig sitt slut men ännu känns det långt till vår. Inte ens den årliga trädgårdsmässan kunde ändra på den känslan. Jag hade räknat med lite varmare och snöfritt när jag beställde två fruktträd från Blomqvist i Taimisto Finland. Jag räknade också med att postgången skulle vara lika långsam som vanligt. Men allt har gått som på räls (kan man säga så nu för tiden med alla tågförseningar) nåväl jag tror du förstå vad jag menar. Jag hade räknat med att leveransen skulle ta tid och att träden skulle komma fram till postombudet i Malmköping först nästa vecka. Så får jag ett pling i mobilen att de redan är där. Träden är i vintervila men vad händer om de måste stå inomhus i stugvärmen för att vänta på att jag ska hämta dem vilket blir tidigast på söndag. Det blir inte bra säger de på Blomqvists som jag besökte på mässan. Om de först vaknar i värmen och sedan bli utslängda i kylan kommer de kanske inte att klara sig.
Jag kan inte hämta förrän på söndag. Väderleksrapporten spår fortsatt kalla nätter. Hur löser jag detta?
Postombudet i Malmköping är Hemköp. Jag ringer dit och förklarar mitt dilemma. Hur svalt ska det vara undrar de. Kallare än rumstemperatur blir mitt svar. Ok då sätter vi in ditt paket i mejerirummet blir svaret. Det finns vardagsänglar. Och jag hoppas att mina två träd fortsätter att vintervila gott på Hemköp tills jag hämtar dem på söndag.
Sen på eftermiddagen började det snöa.
Lite arbete och mycket vila. All mat blir lagad på vedspisen.
Inte vet jag om det berodde på åldern eller på att jag var så fullständigt avslappnad och bortkopplad från allt som inte var här och nu. Hur som helst glömde jag totalt bort att jag skulle varit på ett fotoevent från klockan 12 igår söndag. Det fanns inte alls i mitt medvetande trots att det stod ordentligt uppskrivet i både almanacka och väggkalender. Men vad hjälper det om man inte tittar.
Nu blev det istället en härlig promenad i solen med ett konditoribesök ungefär halvvägs. Det var inte alls fel det heller och fotokompisarna klarade sig bra utan mig.
