Det växer så att det knakar. Jag kan inte upphöra att fascineras av att det kan bli så frodigt grönt av några små, små frön. Allt verkar ta sig i år. Sallad, kål, morötter, senap, potatis och sparris. Och så kronärtskockorna som jag är så nyfiken på hur de kommer att bli. På en undangömd plats grävde jag ner ett gäng jordärtskockor och har också tagit sig trots torkan. Nu skulle jag vilja sitt där i allt det gröna och bara mumsa på min sallad men imorgon är det en cykeltur till jobbet som gäller.
Hoppas du snart är ledig så du kan följa allt gott som kommer upp.
Kram!
Men du, är det inte dags för semester snart? Jag förundras över att något överhuvudtaget gror och växer i torkan. Men mycket är alldeles brunt och torrt, gräsmattan framför min ingång är inget gräs längre. Men man ska inte slösa vatten på det, bättre då att ha vatten till odlingar av grödor man kan äta! Låter som att du kommer att både äta dig mätt och fylla frysen! Kram
Grönt är skönt och ljuvligt är att plocka sina egna salladsblad.
Hoppas att du också snart får semester.
Kram
Visst är det härligt med en frodig och hemodlad grönska!
Kram och ha en fin dag 😀
Ja visst är det.
Kram
Ja, jag undrar om inte ni har torka? Växer så det knakar skriver du, låter litet konstigt för mig… Men det låter förstås fantastiskt, att få valuta för det man sått är alltid kul och uppskattat!
Visst har vi också torka men lite har det regnat och lite har vi vattnat och det jag sått växer snällt. Har också täckt med fiberduk som håller odjur borta och fukten inne.