På landet är djuren i naturen vilda och ses mest på håll och inte så ofta. Där finns både varg och vildsvin men dem har jag aldrig sett. Däremot har jag sett älg, råddjur, räv, grävling och hare. Korta möten där djuren snabbt drar iväg utom synhåll för mig.
I stan är djuren inte så vilda, de bryr sig inte om oss människor på samma sätt som djuren på landet. Här strosar de obekymrat vidare om man kommer i närheten. Ibland står de till och med kvar och fortsätter med vad de har för sig. Det är väl därför jag ser vilda djur oftare i stan än på landet. Här har vi också räv och grävling men dem ser man sällan. Råddjur och hare ser man däremot nästan varje dag.
I natt hade en hare skuttat förbi vårt köksfönster och lite senare trippade en räv samma väg. Det är skoj när man kan se spåren i nysnön. När jag kikade ut genom sovrumsfönstret senare på dagen stod ett råddjur och mumsade i fågelbordet. Efter en stund strosade den bort till de kullfallna äppelträdet och fortsatte att kalasa.
Här är det vanligt med rådjur, grävling samt räv men även vildsvin förekommer. Jag minns när vi var i huvudstaden och en räv kom. Den var stressad av att inte vara i sin naturliga tillvaro men samtidigt så var den mer tam än för sitt bästa. Inte lätt alltid.
Ja djuren här i staden är alldeles för tama men jag gissar att det är en överlevnadsstrategi för att inte blir alltför stressade.
Kram och trevlig söndag.