I feberdimmorna skriver jag fantastiska blogginlägg accompanjerade av vackra meningsbärande bilder. När febern, med medicinens hjälp sjunker, rinner de ner över täcket och försvinner in i hörnen och en lätt surrealistisk känsla är allt de lämnar efter sig.
Så tillbringar jag resten av kvällen med att från sängen lyssna på glammet i köket där man firar sonens födelsedag. I födelsedagspresent önskade han sig Får i kål till sig och sina vänner samt jordärtskockssoppa till vegetarianerna. Det är en härlig känsla att ha gänget i köket igen. Det känns som om det var länge sedan. Och även om jag inte deltar så blir jag glad av att bara lyssna på dem. Klockan är nästan midnatt när de sista gästerna lämnar och febern åter börjar stiga.
Så trist att du är sjuk, men ändå lycka att höra glada röster från sonens födelsedagskalas. Och jag är säker på att maten var väldigt uppskattad.
Krya på dig!
Kram!
Sonen var väldigt glad över presenten och alla åt med god aptit. Vad gäller själva tillfrisknandet går det irriterande långsamt.
Kram
Hej, hoppas du redan mår bättre. Inte roligt att tillbringa tid i feberångorna. Får i kål lät fantastiskt, tycker bara synd om dem som fick nöja sig med soppa..även om den också lät god.
Kram
Tillfrisknandet går irriterande långsamt. Att äta soppa är deras eget val så det är inget synd om dem alls och soppan var verkligen god den också.
Kram
Man kan delta på många vis och alla är bättre än inga.
Kram och krya på dig!
Ja vi ville inte ställa in det så då fick det bli så att jag höll mig på min kant.
Kram