Det är för mig en gåta hur andra får tiden att räcka till. Jag hinner knappt komma hem förrän det är hög tid, eller oftast för sent att krypa i säng. Och inte har jag hunnit hälften av allt jag vill göra. Men jag ska inte gnälla bättre att ha fullt upp än ingenting att göra. Och det är ju så att jag kan förlora mig helt när jag tar fram kameran. Först i själva fotograferandet och sedan måste jag fixa lite med bilden och kanske ta en till eftersom de första 50 inte blev precis så som jag ville ha dem. Och så tappar jag tiden men samtidigt tror jag att det är något jag behöver. En avkoppling som gör att jag mår gott i själen och det är verkligen inte det sämsta. Här kommer dagens tulpan.
Fin bild :-). Alla har samma antal timmar så prioritering är viktig, ingen kan hinna allt o du hinner ju fixa väldigt fina kort 🙂 kram
Tack! Ja när jag tänker efter hinner jag med en hel del men jag önskade att det fanns tid för mer. Bilderna vinner alltid men ger också mest.
Kram
En underbar bild! Verkligen! Och det här med att prioritera sin tid är inte helt enkelt och absolut inte under alla de år man arbetar.
Men med lite facit i hand så ka jag änidagförundras över att dygnets timmar räckte till och jag ändå gjorde mycket av dte jag ville. Och visst, när barnen var små…
Jag tror vi trollade bra.
Stor kram!
Jag jag kan också undra hur jag fick ihop det. Nu när jag egentligen borde ha med tid känns det precis tvärt om. Men jag vet att jag gör en massa andra saker nu som jag inte gjorde då. Kram
En underbar bild! Just den sortens tid tror jag är oerhört viktig eftersom den ger återhämtning åt kropp och själ. Att fastna i något som man verkligen tycker om ska man definitivt unna sig! Jag skulle vilja kalla det för kvalitetstid men nog vore det ibland bra om dygnet hade fler timmar…
Kram
Det är lite frustrerande när man vill så mycket och hinner så lite.
Kram