Idag blev det en tur till Fotografiska efter jobbet. Där är det ca en gång i månaden ”Fotoklubb” som leds av fotograf Göran Segeholm. Temat för dagen var ”Innocent Bystander- Rätten till våra ansikten”. Vad får man och vad får man inte fotografera. Och bör man ha en inre etisk kompass som gatufotograf. Intressant och mysig kväll. Häng med trevliga fotoklubbskompisar. En kväll som dessutom slutade föredömligt tidigt för oss gamlingar som ännu inte är pensionärer.
Wow. Nu äntligen har jag fått in dig i mitt bloggflöde. T.o.m via bloglovin som jag försökt så många gånger. Trägen vinner! 🙂
Mmm verkar ha varit intressant kväll. Vad hade Segeholm för tankar just med att fotografera okändas ansikten, gatufotografering osv!? Jag är försiktigt med att ta tydliga foton på okändas ansikten, jag själv skulle inte gilla om någon tog kort på mig och la ut på internet, t.ex.
Roligt att du har mig i ditt flöde. Hjärtligt välkommen.
Summan av det vi lärde oss under kvällen är att vi inte själva inte äger rätten till vårt eget ansikte. Men att man bör ha en egen etisk kompass. Så rent juridiska kan du fotografera vem som helst och använda bilden utan tillstånd så länge det inte sker i kommersiella syften. Inte riktigt vad jag trodde innan.
Vilken intressant och trevlig kväll. Det gäller att vara lite försiktig när man fotograferar på gatan och det är bra att veta vad man får eller inte får fotografera.
Kram
Här i Sverige får man nästan fotografera vad som helst överrallt. det är egentligen endast skyddobjekt som är undantagna. Vi äger inte själva rätten till vårt eget ansikte så länge det inte används kommersiellt. Ideella föreningar tex kan använda en bild på dig utan att ha ditt tillstånd. Gäller även för politiska partier vilket inte känns helt ok. Men å andra sidan vill de nog inte skryta med ett ansikte som sedan går ut och säger att de inte sympatiserar med partiet så kanske det inte spelar så stor roll. Helt klart är att mer är tillåtet än vad jag trodde.
Kram
Jag har alltid ett litet motstånd mot gatufotografering. Drar mig för att ta alltför närgångna bilder. Samtidigt vill jag kanske ha liv i bilden, så det blir ett dilemma.
Men egentligen råder väl inget direkt förbud, på offentlig plats. Eller?
Nej det är inte alls förbjudet att fotografera människor på offentlig plats så det är bara att köra på helt teoretiskt men en etisk kompass är väl alltid bra att ha. jag tycker också att det är jättesvårt och också läskigt att gå nära. har nog hänt att jag fotat i smyg och det är väl på sätt och vis ännu värre.
Vad spännande, roligt och intressant. Tack för att du delar med dig. Funderar då och då på detta. Men visst är det viktigt med en etisk kompass.
Tänker lite här på de som genast vid en olycka är framme med mobilen och fotograferar de som drabbats och sedan dessutom säljer bilderna till tidningar. Märkligt att detta kan vara möjligt. Men det är det uppenbarligen.
Kram