Franska Polynesien III

Ahe

Flygresan från Tahiti till Ahe tar ungefär två timmar. Flyget, som går två gånger i veckan, flyger mellan flera atoller. Vid det tredje stoppet var det vår tur att kliva av.
Ahe är en korallatoll, som ligger i norra Tuamotu-skärgården. Det finns bara en enda liten passage in till lagunen där fartyg kan passera in. En gång i månaden kommer det ett lastfartyg med förnödenheter. Ahe är ungefär 23,5 km lång och 12 km bred.  Själva lagunområdet är 138 km2 men själva landytan är bara 12 km2.

Frank mötte oss på flygplatsen och därifrån gick färden i båt tvärs över lagunen. Det var vi och ett ungt par från Tahiti som skulle tillbringa några dagar på Cocoperle Lodge hos Frank och Janine. Där är det Frank som står för pratet och som kör båten. Janine basar i köket och ser till att ingen behöver gå hungrig.

Första dagen tog Frank med oss till Motu Manu där som det enda av den ursprungliga skogen finns. För från början fanns det inga kokospalmer utan helt andra träd på atollerna. De flesta av dem har blåst mer men här finns en liten skog av dem kvar. Pisonia grandis är det latinska namnet på träden som har ett trä som inte lämpar sig att bygga av, det är poröst och ruttnar lätt men det ger upphov till fin mylla när de bryts ner. Där kokospalmerna växer blir det inte alls så fin jord, mer stenigt och deras blad bara torkar utan att förmultna.

På Ahe snorklade vi massor och såg en mängd med vackra fiskar men ingen av dem fastnade på bild. Vi gjorde några försök att filma under vattnet men det blev inte så bra. En av dagarna gjorde vi en tur till lagunen i lagunen där vi satt i det ljumma vattnet och småpratade samtidigt som vi åt nyfångade musslor med lime och sörplade kokosvatten direkt ur nyskördade kokosnötter. Så nära paradiset man kan komma.

• 

• 

• 

Svarta Pärlor

Pärlodling är en viktig inkomstkälla för många i Franska Polynesien. Det är svarta pärlor man odlar. Färgen på det omgivande skalet påverkar färg och lyster i pärlan den producerar därför väljer man musslor som är mörka till färgen. De musslor som valts ut öppnas försiktigt, och sedan tar man en skalpell och skär ett litet snitt i deras mjukdelar. Där för man in en liten rund partikel tillsammans med en liten bit vävnad från manteln på en annan mussla, dvs. från hudvecket på insidan av musslans skal. Sedan lägger man tillbaka musslorna i lagunen och väntar. Det tar ca tre år innan en pärla har bildats.

Fisk

Vi åt fisk varje dag på Ahe. Fisk som Frank hade fångat. Bilderna nedan visar hur vi tillsammans lagade till den en dag. Man la fisken på en bädd av kokosnötter. Tände på och lät det brinna tills fiske såg helt förkolnad ut. Då tog man ut den ur glöden och tvättade bort det förkolnade skinnet i saltvattnet. Sedan åt vi dem med brödpudding och lime. Väldigt gott, tyvärr tyckte flugorna det också.

• 

• 

 Det mesta man gör på Ahe är att gå ner i varv och ta dagen som den kommer. Vi hade tur som var där samtidigt som Bryce och Célia. Vår franska är inte precis lysande och Frank pratade ingen vidare engelska. men Bryce och Célia fixade båda språken. De tyckte det var roligt att få tillfälle att prata engelska och var dessutom väldigt nyfikna på Sverige. Vi som ville veta allt om Franka Polynesien fick äntligen några som kunde svara på alla våra frågor och tolka det som Frank berättade om på våra utflykter.

Efter några härliga dagar på Ahe var det dags att återvända till Tahiti. Dagen innan vår hemresa tog vi en tur in till Papeete. Vi tänkte titta på marknaden men när vi väl kom dit var det mesta redan stängt. På väg därifrån gick vi förbi en bar och musiken därifrån får bli det sista från den här resan.