Stillsamt, regnigt.
Bloggen lever i skuggan, i skuggan av de andra som händer i livet och i världen. Det som inte så enkelt låter sig beskrivas i en text på en hemsida. Det som skaver, det som gör ont, det som oroar. I skuggan är det svårt att växa. Men i det rum som bildats när livet saktat ner och möten med andra är färre än förut finns plats för annat. Plats och möjlighet att hitta tillbaka till sådant jag vill göra men som inte blivit av. Men framför allt finns här tid att skynda långsamt. Så jag låter bloggen pyra lite sakta och då och då med oförutsägbara mellanrum glimma till. Och så gläds jag åt dig som trots de långa mellanrummen hittar hit och lämnar ett avtryck.
Besökskarta
En pyrande blogg är bättre än ingen!
God fortsättning 😀
Tack! Och Tack detsamma!
Håller med Znogge – och kvalitet är bättre än kvantitet. Gillar verkligen frostbilden av träden i toppen på backen 🙂
Tack Nilla!
Frosten är snö som föll blöt och rätt ymnigt i tisdags. Den låg kvar till igår men nuhar den regnat bort.
Kram
Dina inlägg är alltid ljuspunkter, så fint att du håller bloggen vid liv.
Allt gott 2021, nytt år och nya möjligheter!
Ta väl hand om dig!
Kram
Tack Christina. Ja nya möjligheter att ta tillvara.
Kram
När man står mitt i livet och har mycket omkring sig är inte en blogg det huvudsakliga fokuset. Jag kommer alltid tillbaka och läser dina kloka reflektioner.
God fortsättning på året som vi hoppas ska bli så mycket bättre! Kram
Kram och tack för att tittar in. Tror nästan att du är en av mina allra äldsta bloggvänner!
God fortsättning! Och visst hoppas vi på ett bättre år nu 2021. Jag brukar titta in hos dig då och då och det är alltid roligt när du har skrivit några rader- Tittar förstås också på dina vackra bilder. Jag förstorar dem alltid och i större storlek blir de än mer njutbara.
Kan förstå att livet ibland kommer emellen och en vilande blogg är ändå en blogg.
Kram och många tankar till dig
Tack för fina ord och för att du tittar in här emellanåt.
Kramar
Kom fram från skuggan!
Vi ser dig.
Jag ska försöka hålla mig i ljuset i alla fall ibland.
visst är det en fascinerande tid vi fått möjlighet att leva i! Svår, oroande, ensam och tråkig. Men också så stilla och lugn att nog många fått möjlighet att vila, gå ner i varv, reflektera.
Alltid så fina bilder!
varm hälsning
Greta