Det dryper av fukt och tystnaden går nästan att höra. Jag anar närvaron av dem jag inte kan se. Knytt och troll, älvar och vättar. De kurar under stenar och bakom träd. De iakttar utan att göra något väsen av sig. De vet att jag vet och vi lämnar varandra ifred, den här mulna, regntyngda dagen i december.