Det har regnat några dagar i veckan. När jag fick syn på en daggmask som kröp på trottoaren fick det mig att börja fundera på begreppet vilda djur. Kan en daggmask vara ett vilt djur?
Jag tittade i Nationalencyklopedins ordbok när jag kom hem, enligt den är Vild:
1 Som lever i fritt, ursprungligt tillstånd, opåverkad eller outnyttjad av människan. Om djur eller växt.
2 Som uppträder på ett obehärskat och (ofta) farligt sätt. Om person eller djur.
Daggmaskar uppvisar inte något obehärskat beteende, i alla fall har jag aldrig observerat det. Inte ens när man sätter en mask på en metkrok ter de sig särskilt obehärskade. Man kan tänka sig att det är högst naturligt att slingra sig i det läget. Inte heller känns de särskilt farliga. Däremot kan man påstå att de lever fritt och ursprungligt. Min slutsats blir att daggmaskar kan räknas till de vilda djuren.
Många fåglar kan också räknas dit, de lever fritt och ursprungligt och är, om inte obehärskade så i alla fall oberäkneliga. Det känns i alla fall så när jag försöker fånga dem på bild.
Idag gick jag en liten tur ut på baksidan av vårt hus och vidare upp i Margaretaparken. Där var ett väldigt kvittrande och många fåglar svischade över mitt huvud men få av dem stannade tillräckligt länge för att bli fotograferade. En sak har jag lärt mig, att förutom bra objektiv och gärna stativ så måste en fågelfotograf vara utrustad med tålamod. Jag tror inte det är min starkaste sida, det där med tålamod. Jag har ett hyfsat objektiv, stativ har jag också men det är svårt att köpa tålamod. Jag gissar att det är något jag måste öva på, något jag måste fixa på egen hand precis som de där övningarna man får hos sjukgymnasten.
Även om det var lite kallt om fingrarna och stativet var kvar hemma så satt rätt objektiv på kameran. Några fåglar var snälla och satt kvar en stund så att jag hann föreviga dem. Väl hemma har jag lärt mig att jag idag har sett koltrast, talgoxe och stare. Skator såg jag också, det var egentligen dem jag ville fotografera, men de höll sig på retsamt långt avstånd så på dem blev det inga bilder.
Vilka fantastiska bilder! Att fotografera fåglar är verkligen inte det lättaste 🙂
Tack, nej det är verkligen inte lätt men de här var snälla och satt still lite längre.
Jag har kommit till insikten att det finns behärskade fåglar och obehärskade. Nötskrikan är dock bara feg.
Riktigt sällsynta, eller fåglar som sällan besöker min närhet har dock en fantastisk förmåga att känna att jag, i skydd av det skal som stugan innebär, tar fram en kikare för att titta närmare på den där gynnaren som suttit där en stund helt behärskad. Finns kikaren bara en halv till en meter bort, så är fågeln borta, så fort jag fått kikaren till ögonen och börjar ställa in skärpan.
Önskar förklaring!
Jag har tyvärr ingen förklaring att ge. Fåglar är för mig oftast obegripliga och onåbara på så sätt att de ofta är borta redan innan jag hunnit se dem 🙂
Skrev en lång kommentar på förmiddagen. Men den kom tydligen inte fram.
Ska försöka rekonstruera den.
Aha – Du har kanske kommentarsgranskning. 🙂
Typiskt skator, att hålla sig på retsamt avstånd;)
Dina fotografier är underbara, att du kommit så nära dessa små fåglar….Tack för att du delar med dig så vi också får se dem.
Kram och ha en fin fortsatt söndag – måndag!
Roligt att du tycker om bilderna. jag har ett bra objektiv som gör att jag kan komma nära trots att jag befinner mig lite längre bort om man säger så. Tänkte att jag skulle öva lite mer på det här med fågelfotografi.
Vad fint du har fixat. Jättesnyggt och med utrymme för mer än bloggen! Fina bilder – som alltid och dina texter som jag tycker så mycket om. Hinner sällan med bloggandet och att hälsa på hos andra. Synd för det är så kul. Jättefina fågelbilder, men synd att skatorna inte ville hålla sig framme:)
Så roligt att du hittat hit, det var en del pyssel med att få till hemsidan som jag ville ha den, jag är själv väldigt nöjd med resultatet. Nu kan den få växa i sin egen takt. Roligt också att du gillar både mina bilder och mina texter. Välkommen tillbaka när du har tid och lust. Skator är luriga men jag har inte helt gett upp så kanske det dyker upp någon skatbild framöver.
Jag kan inte kommentera hos dig. Vad beror det på? Har försökt två gånger, minst. Men inget händer.
Försöker igen.
Hm…. funderar på det där om att uppträda obehärskat och farligt… undras om inte människan (många sådana) borde betraktas som vilda..?
Fina bilder som sagt.
Skator är märkliga. Nyligen satt två skator på balkongen, jalusier och gardin dolde mig (det går inte att se in har jag tidigare konstaterat). Den ena skatan stack direkt, den andra ”tittade” på mig, stannade en stund så att jag kunde beundra den vackra dräkten, fnös sedan till och flög iväg. Den kände på något sätt att jag var där.
Det verkar som om skator är riktigt kloka fåglar. Kanske att jag aldrig får de där skatbilderna, men jag ska i alla fall försöka. Människan är kanske ett av de vildaste av djuren.