Jag tycker om förflyttningar säger min man.
Jag tycker om att vara framme.
Fotografier
Torpet
Efter en intensiv utbildningsvecka (jag höll inte i utbildningen utan var elev) åkte vi till torpet. Mörker och tystnad mötte oss i går när vi anlände. Inga möss hade sökt skydd inomhus så vitt vi kan se.
Jag hade min stickning med mig, den som jag inte gjort något med sedan i somras men som ska resultera i ett par sockor. När jag hade stickat några varv och tittade ner i påsen där garnet fanns hittade jag förutom garn en påse innehållande en st bagel. Jag har inte den blekaste aning om varifrån den kommer och hur eller när den hamnade i där men troligtvis kom den dit någon gång under sommarsemestern. På påsen stod det bäst före juli i år. Bageln var lite platt och aningen hård men vi trotsade bäst före och rostade den till frukost. Den smakade alldeles utmärkt men jag hoppade över att läsa på innehållsförteckningen.
Lördagsmorgonen bjöd överraskande på sol och snö. Det tunna snötäcket och rimfrosten på träden gjorde världen vit och vacker. Vi promenerade, skördade den sista spetskålen, eldade brasa både i vedspisen i köket och öppna spisen i stora rummet. Nu väntar jag på middag. Livet är gott att leva.
Tjuvlyssna
Idag har vi avhandlat ämnet tjuvlyssning på jobbet. Det är lite olika hur vi ser på det. Vissa av oss, jag inberäknad, hänger oss åt detta med stor behållning medan andra helt vill bli lämnade i fred och tystnad. Det vi var rörande överens om (anknyter till ett tidigare inlägg) är att det är fullkomligt obegripligt att man talar i, vad man talar om och med vem man talar i telefon klockan kvart i sju på morgonen. Kanske ett inte helt statistiskt säkerhets-ställt resultat men kanske ändå något att ta i beaktande. Morgontystnaden borde möjligen fridlysas.
Att tälja
Att tälja med yxa, känna in hur det känns i kroppen, tyngdpunkt, handled flow. Att göra igen, och igen, och igen. Minnet i kroppen. Att göra. Kanske jag vet imorgon. Idag… blåsa i handen och många saker att jobba vidare med. Tack Mette för en fanatiskt innehållsrik dag
Höst
Vaknade utvilad för första gången på mycket mycket länge. Lyx att få ligga och dra sig, höra ljuden från lägenheten men inte behöva gå upp. Jag gör som ett eget litet bo i sängen där jag ligger länge och bara njuter. Långsam dag med yoga och fågelfotografering.
Jag hittar inte riktigt tillbaka till orden men det är kanske tid för annat just nu orden får finna sig i att komma på andra plats ett tag. Jag börjar känna en lust efter att vara kreativ med händerna. Sticka, tova eller sy. Det är nog en reaktion på att det blir mörkare ute, att vintern närmar sig. När vi kom ut från yogan yrde små små flingor i luften.
Djurgården
Underbar höstdag som vi tillbringade på Djurgården. Förutom att promenera hann vi med både Thielska galleriet (där mannen inte varit tidigare) och Rosendals trädgård. Räkmacka på galleriet och päronkaka i trädgården. Till min stora glädje hittade jag där en lök som jag köpte. Det är den vackra krolliljan jag sett i deras trädgård tidigare. Nu hoppas jag bara att jag får den jorden i tid och att den kommer att ta sig.
Sista delen av vår semesterresa
Efter katedralen i Winchester önskade kära maken åka till Ightam Mote. Det går väl bra säger jag, vi har ingen tid att passa men vad är det för ställe. Nått hus säger han och blir mäkta irriterad över köerna på M25 mot London. Jag lite förvånad att han har så bråttom men det visar sig ha en förklaring.
På parkeringen möts vi av vännen Nilla och i parken sitter Martin med picknickkorg och champagne. En sådan underbar överraskning.
Ightam Mote är ett fantastiskt välbevarat hus där de äldsta delarna är från 1340 – 1360. Läs mer om det här om du är intresserad.
Efter det besöket for vi vidare till Ashdown Park och traditionellt Afternoon tea. Mätta och belåtna landade vi så småningom i Rye hemma hos våra vänner
Nästa dag var det Dover som stod på programmet.
Vi gick en promenad längs klipporna. När dimman lättade kunde vi se en skymt av Frankrikes kust.
Sedan var det dags för ett besök i Dover Castle ”Nyckeln till England”. Anledningen till att det kallats så är den stora betydelse för försvaret den haft genom historien.
Som besökare kan du utforska den medeltida borgen och några av de underjordiska tunnlarna. Borgen har återställts till sitt ursprungliga skick och inne i den har man byggt upp olika miljöer för att åskådliggöra hur det skulle kunna ha varit att leva och bo där.
Vi avslutade med att besöka Western Heights en mycket speciell plats som byggts för att försvara hamnen i Dover. Armén lämnade den så sent som 1961. Det är tre fort med djupa diken runt om. Hur man än rör sig när man går i dikena känner man sig iakttagen. Det kändes som om man var inne i ett dataspel. Häftigt och kusligt på en och samma gång.
Dagen avslutades med Fisch & Chips på stranden i Rye.
Vår sista dag tog vi ångtåget från Tenterden Town till Bodiam. Det är alltid trevligt att åka tåg men den här dagen var det väl varmt för att göra någonting egentligen.
Väl framme gjorde vi trots värmen ett besök på Bodiam Castle. En fin liten borg som vi besökt tidigare. Jag tror nästan att glassen var höjdpunkten på det besöket.
På kvällen blev det middag från våra vänners restaurang. Eftersom vi på grund av värmen satt i trädgården och inte inne i restaurangen kände vi oss verkligen som VIP-gäster.
Dagen därpå återvände vi till Sverige. Fyllda av intryck och upplevelser efter alla fantastiska dagar var det skönt att landa på torpet och i lugn och ro försöka smälta allt vi varit med om.
Dartmoor och Winchester
Dagen efter hamnade vi på Dartmoor. Heden som kanske är mest känd som hemvist för Baskevilles hund och de fångar som flytt från Dartmoors fängelse och irrar runt på heden i dimman. Vi såg varken hund eller fångar men däremot några av de halvvilda hästar som finns på heden. Dimmigt var det inte heller utan solen sken från en klarblå himmel. Vi parkerade bilen i byn Two Bridges som ligger mitt i Dartmoors nationalpark. Nu var jag så pass frisk att det blev en liten vandring på heden i det strålande solskenet. Innan vi kommer ut på heden passerar vi en fin stenhällsbro (clapper bridge). Bron har funnits där ända sedan medeltiden, den tid då man tog sig fram till fots eller häst.Efter promenaden och en välförtjänt öl på puben åkte vi vidare till Winchester.
I Winchester blev visade runt av Miranda. Ännu en av alla de trevliga bliparna som finns runt om i världen.
(För dig som inte vet kan jag berätta att Blip är en social nätverkstjänst som tillåter sina medlemmar att dela bilder och berätta sina historier en dag i taget. Blipfoto har medlemmar från mer 170 länder. Tjänsten är medlemsägd och drivs helt ideellt.)
Morgonen efter tittade vi ordentligt på Katedralen som är en av Englands största. Jane Austen är en av de som är begravda här och som gör att många turister letar sig hit.
När man tittar på Katedralen utifrån kan man tydligt se att en del av den ser ut att sjunka. Och så var det verkligen i början av 1900talet. Men dykaren William Walker förstärkte en del av den sanka grunden med mer än 25000 säckar betong, 115000 betongblock och 900000 tegelstenar. Han arbetade 6 timmar om dagen från 1906 till 1912 i totalt mörker på 6 meters djup och hindrade på så sätt kyrkan från total kollaps. En riktig hjälte.
Fortfarande i Wales
Efter att ha skilts från våra vänner hamnade vi på slingriga vägar som så småningom tog oss till den lilla staden Aberystwyth. Här öste regnet ner och fiskrestaurangen var fullbokad. Efter att vi ätit på annat ställe, som var ok men inte vad vi tänkt oss, körde vi vidare till Builth Wells en liten stad mitt i Wales där vi tillbringade natten. Under morgonens frukost fick vi tipset av ett gäng trevliga herrar att åka till Hay-on-Wye, böckernas stad. Vi var inte svårövertalade, är man bokmal så är man. Det var verkligen en stad med fokus på böcker. Det fanns minst en bokhandel i varje kvarter ibland fler. Vi siktade in oss på Richard Booth som säljer både nya och gamla böcker. Där botaniserade vi ganska länge och kom ut med fler böcker än vad vi egentligen hade tänkt. Men så är det väl nästan alltid.
Från Hay-on-Wye ställde vi kosan mot söderut och passerade Tintern Abbey. Det var ett Cisterciens kloster, det andra i Britannien. Cisteciensorden grundades i Frankrike 1098 och är den första klosterorden där klostren är sammanhållna i en gemensam organisation.
Det som finns kvar av klostret idag är en blandning av byggnader från perioden mellan 1131 och 1536. Väldigt lite finns kvar av de första byggnaderna men på ett ställe finns några fönsterrutor med originalglas från medeltiden. När man går runt i den stora ruinen förundras man över att man kunde bygga så stort och vackert utan alla de hjälpmedel som vi har idag.
