Nu när häggen har blommat över och maj månad snart övergår i juni hoppas jag på ett lite lugnare tempo. Ja jag veta att det är jag själv som skruvar upp takten eftersom jag har så svårt att ta bort, att skala av. Jag vill ha alla lager av löken inte bara det yttersta. Men nu ska jag verkligen försöka sakta ner på stegen, bli lite mer iakttagande och se om jag kan hitta några nya funderingar på vägen. Jag kanske kan ta bussen hem (det tar lite längre tid) eller sätta mig ner på något fik på väg till tunnelbanan och spana på alla som passerar. Möjligheterna är oändliga men först ska jag plantera om tomaterna.
Vilket vackert foto! Önskar ibland att jag också kunde sätta mig på ett fik och glo på folk. Här ute på landet är det ju inte möjligt, men jag brukar ha gott om tid de gånger jag åker in till stan o ska invänta bussen hem. Då glor jag må du tro! Hoppas dina goda föresatser blir verklighet, kram från pörtet
På landet kan man glo på andra saker och det är härligt det med.
Kram
Att dra ner på tempot och ta det lite lugnare mår vi alla bra av. Men ibland är det lättare sagt än gjort…
Så vacker bilden är!
Det är verkligen svårt ibland och det är så lätt att springa på i samma takt som alla andra. Kul att du gillar min snigel.
Kram