I helgen var jag på körhelg. Det innebär att kören åker iväg och sedan helt hänger sig åt att sjunga, äta god mat och ha trevligt tillsammans.  Trevligt har vi hela tiden, äter gör vi mycket och gott men framför allt så sjunger vi. Det är förvånande hur koncentrations-krävande det är att sjunga. Man skulle kunna tro att det bara är att följa noterna och så ordnar det sig. Men det är hårt arbete att få de där noterna på notbladet att omvandlas till toner som harmonierar med varandra. När de andra stämmorna klämmer i då gäller det att hålla på sitt och inte tappa taget om sina toner och glida med de andra. Ibland blir man förvånad, en svår stämma kan gå hur bra som helst medan något som verkar väldigt lätt ut kan få en ur balans. Vi experimenterade en del och gjorde flera roliga övningar. Bland annat en där flyttade oss ut från vår bekvämlighetszon. Vi brukar oftast stå tillsammans vi som sjunger samma stämma. Då får man hjälp och stöd av varandra. Men nu provade vi med att istället ställa oss i små grupper med en från varje stämma. På något underligt vis var det nästan lättare att då hitta rätt och att hålla sin stämma. Kanske för att man så tydligt hörde sig själv.
Ända sedan jag kom hem, lätt utmattad i söndags eftermiddag, har de olika melodierna snurrat runt i huvudet. Det är spännande att de jobbar där inne alldeles av sig själva och plötsligt dyker upp som en melodislinga jag inte ens visste att jag kunde.

Sen igår var det månadsmöte i fotoklubben vilket bland annat innebar juryredovisning av klubbmästerskapets etapp 1 (det är sammanlagt 4 etapper).  Jag hade nästan bestämt mig för att inte vara med i år men så kunde jag inte låta bli att skicka in några bilder, tre närmare bestämt.  Det var max antalet för den här etappen. Några medlemmar från fotoklubben Avtrycket var jury och jag kan inte säga annat än att de gjorde ett bra jobb för jag fick 2 av mina 3 bilder antagna.  Du kan se alla tre här nedanför. Kan du gissa vilka det var som juryn gillade?

Efter alla dessa sociala aktiviteter är det skönt med en hemmakväll i lugn och ro. Det är trevligt med social samvaro men för att riktigt klara av att uppskatta det behöver, i alla fall jag, vara ensam lite också.