Blogg

Sommar 2021

Sommaren 2021 kom och gick. jag tror aldrig jag tillbringat så lång sammanhängande tid på torpet. Det var helt fantastiskt att få landa i lugnet.

Men helt stillsamt har det inte varit. Vi har bland annat målat både härbret, nybygget och så det nya huset som blev byggt i sommar, skjulet. Så här såg det ut när vi målade härbret. En oväntad rökeffekt blev det på slutet när Calle inventerade sina gamla lajvsaker.

Sedan har jag pysslat en hel del med mina odlingar och fört en ojämn kamp mot sniglarna och kålfjärilarna. Det är irriterande att de gillar samma saker som jag. Men några riktiga kålhuvuden har det blivit som jag är riktigt stolt över.

I sommar har jag försökt att begränsa mitt datoranvändande vilket faktiskt inte varit så svårt som jag trodde. Istället för blogginlägg har jag pysslat om trädgårdslanden och njutit av naturen.

Det jag har gjort är att fortsätta lägga upp en bild om dagen i blipfoto. Blir du nyfiken så kan du kika in på min sida på blipfoto. Nu har jag lagt upp en bild varje dag i 2015 dagar i rad.

Men nu är vardagen igång, det lukta löv och höst när jag cyklar iväg på morgonen och det finns en ny skärpa i luften även om det fortfarande är ganska varmt.

Jag lovar inte bot och bättring och många fler inlägg men kanske att det kan glimta till lite då och då här inne, det är nog den mest realistiska nivån just nu.

Kaprifol

En underbar blomma att både älska och hata. Den är vacker och doftar ljuvligt men den sprider sig också ohämmat. Slingrar sig runt ungträden och skär djupa skåror i barken. Den har ett gigantiskt nät av rötter som stäcker sig mycket längre än man kan ana. Vi har den snart i hela backen ner mot sjön. Vi drar och drar upp rötterna men det verkar som om den växer fortare än vi klarar av att dra upp den. Det är tur att den i alla fall doftar gott när den blommar. Aklejan sprider sig också men tar inte över och hotar ingen annan så den låter vi vara.

Nära i det gröna

Undersöker färgen grönt. Försökte ta en bild på brännässlor där jag tänkte förmedla det stickiga och ogästvänliga med dem. Det gick inte. Grönt är en lugn, harmonisk färg och det verkar omöjligt att ta en bild som är grön och oharmonisk, stickig och bråkig. Men jag fortsätter att försöka.

Trädgårdsland

För många år sedan köpte jag Annas örtagård av min favorit kokboksförfattare Anna Bergenström. Det blev början på mitt odlingsintresse. Jag gjorde en kryddträdgård, en rund med kantsten runt om. Rundeln fylldes med timjan, lavendel, gräslök, isop, citrommeliss och malva. Länge kändes det fullt tillräckligt och jag var inte intresserad av att utöka med något mer. Sedan vet jag inte riktigt vad som hände men helt plötsligt utökades trädgården med, två eller kanske tre lådor stora som pallkragar. Det var magiskt att se hur de små frön jag stoppade i lådorna kom upp som sockerärtor, sallad och morötter. Och det utan att jag egentligen gjorde något mer än att vattna någon gång ibland. Så såg det ut i några år men så utökades landet och blev en stor låda till med mer plats för sallad och nu även rödbetor. Sedan blev det två lådor sparris.
När sonen flyttade tillbaka till stan ”ärvde” jag hans odlingsplats. Där fanns plats för kål och vitlök.

Men allt låg opraktiskt utspritt utan någon riktig tanke. Förra året när vi lät göra nytt avlopp och tog ner ett antal träd blev plötsligt en tidigare helt oanvänd del av tomten möjlig att använda. Läget var bra med sol och nära till vatten. Så i en lerig slänt har nu en helt ny köksträdgård börjat ta form. Sex långa odlingslådor plus några mindre har det blivit. Ett rejält sparrisland med 30 plantor och gott om plats för blommor av både vilda och tama sorter. Det ska bli så spännande att se om det kommer att bli så där fint som jag drömmer om. Nu är det mesta är planterat så det är bara att vattna och vänta.

Vardag

När jag efter 10 dagars feber kommit ut på andra sidan. När jag så smått börjar känna doft och smak igen. När solen skiner och koltrasten sjunger. Då blir jag ödmjuk inför livet och inser hur oändligt mycket jag har att vara tacksam för.

Sysselsättning

Man kan säga att veden värmer två gånger. En gång när man hugger den och en gång när man eldar upp den. Idag har vi jobbat hårt med att fylla på vedförrådet. Härligt att stå i solen och svinga yxan. Nu är vedlåren i köket fylld till brädden och brasan sprakar muntert i vedspisen. Och tänk det är fortfarande inte mörkt trots att klockan är nästan fem. Vi går verkligen mot ljusare tider.