Blogg

Refugium

Jag återvänder till boken Refugium. Refugium betyder tillflyktsort. I förordet till boken skriver Hans Drost att refugium är en plats dit man drar sig undan för att få vara ifred. En intim plats som kan föda samtal och tankar. Det är som en förnimmelse av något som man inte vet. 

Den sista meningen krokar tag och rör vid något jag inte riktigt får fatt i. En förnimmelse av något som man inte vet. Det kanske är just det….något jag inte vet men som jag anar bakom allt det som pockar på uppmärksamhet. Det är så mycket som stör möjligheten att begrunda och betrakta. Ibland känns det som en omöjlighet att hitta fram till den där stillheten som gör det möjligt att komma ner på djupet i tankarna.  

Jag vill inte att mitt liv ska vara som de snabba klippen i många filmer. Jag vill att det ska vara som långsamma svepningar med en kamera som vågar dröja kvar. Som vågar gå nära och vänta. För om man vågar stanna stället för att rusa vidare så kan det bli riktigt spännande. Och om man är tyst tillräckligt länge så händer det saker och det finns en möjlighet att man kan få en skymt av det där man inte vet. 

I sista minuten

Jag brukar säga att jag inte är någon tävlingsmänniska. Jag påstår att jag inte bryr mig om hur det går för mig i tävlingar och att jag egentligen inte alls vill vinna. Länge trodde jag att det var så, men nu har jag blivit tvungen att erkänna det som jag förmodar att min omgivning redan känner till, att jag tycker om att vinna. Så nu när jag ligger på en tredje plats i klubbmästerskapet och det endast är en etapp kvar är det med stor vånda jag försöker välja ut de bilder som jag ska tävla med.

Jag beställde utskrift på ett antal men kände mig inte helt nöjd så jag beställde några fler. De skulle hinna komma precis i tid. Jag hade möjlighet att hämta dem nu på eftermiddagen och skulle sedan kunna välja och montera nu i kväll. Så blev det nu inte, när jag kom till butiken så fanns där inga bilder trots meddelande om att de hade kommit. De hade levererats till fel ombud men när det uppdagades var det försent att hämta dem där. Jag hoppas att jag kan hämta dem på lunchen och kanske hinna montera dem också. Hur jag nu ska klara av att välja vet jag inte riktigt. Men till kvällen måste det vara klart. Jag är trippelbokad i morgon kväll men ska försöka hinna förbi  klubbmötet för att lämna in dem. Lite irriterande är det nu när jag faktiskt hade planerat så bra. Men varför frångå en gammal vana att alltid göra detta i sista minuten. Det har ju fungerat hittills. 

Mönster

På eftermiddagen letade sig solen in i mitt rum på jobbet, persiennen hjälpte till att göra mönster på väggen. Senare när jag gick från tunnelbanan och hem var det gatlyktornas ljus som tillsammans med trädens grenar målade mönster på trottoaren.  

 

Trots de bästa intentioner blir Plommenad lite åsidosatt. Jag måste hitta en bättre struktur för mitt liv. Inser att det närmar sig den fråga vi får på jobbet: Hur kan man strukturera hela sin tillvaro. Men frågan som sällan ställs är hur vidmakthåller man den struktur som man skapat, det är det som är själva svårigheten. Jag trillar i diket direkt. Hur får jag plats med det som jag känner är nödvändigt i livet dvs mannen, kör, foto, Bilp, bokklubb, träning och samtidigt ge plats åt spontanitet och lust, samvaro med andra, mer tid med kära maken och bara slött häng hemma. Hur i hela friden gör de som tittar på TV-serier?  Idag första kvällen ledig hemma på evigheter. Borde göra det här oftare. Slut på utmaningen svartvita bilder utan förklaring. Kul tema. Nu borde jag välja bilder till Klubb Mästerskapet sista etappen,  Men det får bli till helgen. 

 


 

Fredag

Redan fredag. Flexade ut tidigt efter en minst sagt hektisk vecka.  Tog en promenad förbi Gamla Stan. Där var fortfarande massor av turister och så jag smet in en stund i storkyrkan för att få lite tystnad. Där tog de entré men jag fick komma in utan att betala. Tände ett ljus och lyssnade på musiken en stund innan jag åter gav mig ut i folkvimlet.