Jag funderar ofta på det här med tid, det vet du som följer mina inlägg. Just nu undrar jag varför det ibland känns som om den flyger iväg och ibland som den rör sig som en snigel. Den här arbetsveckan har varit späckad med aktiviteter. Hembesök, besök på hjälpmedelscentralen och andra besök på jobbet. En bra vecka har det varit så här långt men ändå det känns som om den pågått i åtminstone en och en halv. Var dag för sig har gått fort men idag kändes det som om det borde vara minst torsdag. I vanliga fall brukar veckor där jag har riktigt mycket att göra kännas som om de går fort så vad det är som gör att just den här veckan känns så långsam har jag inte lyckats klura ut. Det är kanske är en liten vink om det där att ta det lugnt och välkomna långsamheten.
Funderade på ditt inlägg och det här med tiden. Minns att när jag jobbade i skolan så kändes det oftast som om det bara fanns måndagar och fredagar. Men det blev en skillnad när jag flyttade till Peking 2007 och trots att det var långa dagar och mycket jobb så fanns det även en vardag när vi gjorde många roliga saker efter jobbet. Tröttheten fanns inte som den gjorde hemma. Och det var inte bara nyhetens behag för det var likadant i fyra år.
(Åkte hemifrån vid 7 och var hemma igen vid 17.30., utom fredagar då vi kom hem vid 16 tiden. )
Det ligger nog något i det med att välkomna långsamheten. Och det hann jag med under kinatiden. Jag hann uppleva, trots mycket jobb. Märkligt!
Tack för musiken! Tänkbar den också.
Kram!
Mycket sitter nog i våra egna huvuden. Jag har i väldig många år varit ledig på fredagar men jobbar nu måndag till fredag och det har påverkat mig mer än jag hade anat och vänder upp och ner på mina väldigt invanda tidsbegrepp.
Kul att du gillade musiken.
Kram!
Jag tror det är otroligt viktigt att välkomna långsamheten. Tiden i sig är ett märkligt fenomen som det är svårt att få grepp om. Men även när jag uppfattar att den går långsamt så flyger den ändå fram på något vis. Många menar att det är åldersrelaterat. Som barn var sommarlovet en hel evighet av frihet men numera tycker jag bara det blixtrar förbi…
Kram och god morgon! Redan torsdag…
Ja tiden är verkligen märklig. Tänk att snart är det fredag.
Kram