Jag tycker att jag är hyfsat teknisk även om jag inte tycker att det är speciellt kul med teknik. Det är som med bilar, de ska fungera utan att man behöver bekymra sig över det. Nu krånglar min dator, den är inte alls frisk och jag inser att jag måste ha hjälp med att få den att fungera igen. Det är besvärligt och inte alls kul speciellt som felet gör att jag inte kan säkerhetskopiera den. kanske vissa saker i den kommer att gå för evigt förlorade. Jag försöker intala mig att det är en värdslig sak och som med en rejäl storstädning, en chans att börja om på nytt. Samtidigt med detta gör min telefon underliga saker helt utan min inblandning. Plötsligt tänker jag att allt kanske beror på mig, det kanske är något med mig som gör att tekniken strejkar. Som kopieringsmaskinen på etnologen (där jag läste för mycket länge sedan)som alltid gick sönder när jag och mina vänner var i närheten.  Det kanske är så med mina tekniska prylar att de fått nog av mig och gått i strejk. Det skulle kunna vara riktigt spännande att vara utan dator och telefon men jag undrar om det överhuvudtaget går.

Jag undrar hur jag vet att ett bra sätt att rensa lingon är att använda en fuktig kökshandduk och rulla lingonen på den ner i en skål, kastrull eller något annat. Förmodligen har mina föräldrar gjort det när jag varit med och på så sätt fört kunskapen vidare. Jag har inget minne av det men så måste du vara. Jag inser att jag nog inte visat mina barn hur man gör, hög tid att ta med dem ut och plocka lingon. Undrar hur många andra saker jag vet utan att veta hur jag fått kunskapen. Och hur många saker min mamma vet som jag ännu inte tagit del av. En del kommer nog att märkas förs när det är försent och måste erövrat på en betydligt mödosammare väg. Jag inser att vi måste börja göra fler saker tillsammans mamma, jag och mina barn.

Idag tar vi paus dottern och jag. Regnet vräker ner och det känns skönt att kura inomhus. Hunden var inte alls nöjd med vårt beslut så jag fick dra på mig regnkläderna och ge mig ut i regnet. Har man rätt kläder är det trots allt riktigt skönt och ännu skönare är det sen, när man kommer tillbaka till tekoppen och värmen inomhus.
När jag väl bestämt mig för en hemmadag var jag lite orolig för att det skulle sluta regna. Jag har på något märkligt sätt mycket lättare att ta paus när det är dåligt väder. Jag vet att det är jag själv som sätter upp reglerna och att det låter märkligt. Man skulle ju kunna tänka sig att en regnig dag skulle vara fylld av allt inomhusgöra man inte hunnit med när solen skiner.  Så är det nog för många men jag har så mycket lättare att lyssna på var jag behöver och vad jag vill när regnet trummar mot fönsterrutan. Så därför är jag både glad och tacksam över att det fortfarande regnar. Men imorgon hoppas jag att det slutar lagom till jag ska cykla iväg till jobbet.