Vi gjorde två korta vandringar på Irland. Det blev två helt olika upplevelser. Vägen vi gick den första vandringen var både stenig och sank och ledde upp till en liten sjö. Vi såg en människa på avstånd annars var det bara vi och fåren där uppe i bergen. Ibland sken solen, ibland regnade det. Det var ett fint regn som om någon sprayade ner nederbörden. Ibland var det vindstilla och ibland blåste det rejält. Växlingarna skedde minut för minut och dimmolnen lämnade aldrig bergen. Först tog vi på regnbyxor men beslöt sedan att det var bättre att bli blöt utifrån än inifrån. Blåsten och solen gjorde att när vi återvände till parkeringen var byxorna så gott som torra.
Fotografier
Regnbåge
Mat fotografi
Vardag
Snödroppar
Den första snödroppe man ser på våren måste man plinga i annars kanske våren kommer av sig. Förut trodde jag att det bara fans en sorts snödroppar men nu vet jag att det finns mängder av olika varianter. Bakom mitt hus växer åtminstone två olika sorter. Innan jag började fotografera hade jag aldrig vänt på en snödroppsblomma och kikat in i den. Men när jag en vår för länge sedan med min lilla kompaktkamera i handen kröp omkring bland alla snödroppar på baksidan av huset, upptäckte jag hur vackra de är inuti. Där som de flesta aldrig tittar.
Så gör det, plinga först i den och vänd sedan på den och njut av det vackra du ser där inne.
Lördag
När familjen är på annat håll (även hunden) har jag plötsligt en hel dag att själv förfoga över utan hänsyn till någon. Det blev en lång promenad från Enskede och in till Södermalm för att hörsamma Göran Segeholms uppmaning att besöka Kapsylen och CFF – Centrum för fotografi och se Sven Westerlunds bilder i utställningen Drina Valley Prospect . I nästan 4 år har han rest fram och tillbaka till staden Gorazde i Bosnien Hercegovina. Han har besökt platser, pratat med människor och försökt att förstå hur det som hände under kriget i Bosnien kunde ske. Det är en stark utställning som verkligen berör och precis som curator Gunilla Muhr skriver ”påminner utställningen om de ställningstaganden för mångfald, solidaritet och demokrati vi måste göra varje dag.”
Utställningen hänger kvar till 28 mars, gå och se den om du har möjlighet.
1:a Mars
Genom mitt sovrumsfönster. Nästan bättre utsikt så här på kvällen.
Tulpanfrossa
Längtan till våren gör att jag frossar i tulpaner. Den stora variationen av form och färg och det krispiga fraset av stjälkarna när man ska sätta ner dem i vasen gör dem oemotståndliga.
Många av de tulpaner som säljs i Mellansverige produceras på Gustafslunds Handelsträdgård. Det var min farmors syster Amelie och hennes man Henry som startade det hela någon gång på 30-talet. När jag var barn var vi ofta på där på somrarna. Där träffades släkten, det var min farmor Eva, hennes systrar med män och så en hel massa kusiner till min pappa. Vi barn fick leka kurragömma i växthusen och det var ok att smaka på tomater och gurkor. Jag minns att jag föråt mig på gurka där en sommar för länge sedan. När min familj flyttade till ett hus mina föräldrar byggt åkte vi till Gustafslund och fyllde bilens bagagelucka med tulpanlökar som vi sedan grävde ner på framsidan av huset. Ja jag grävde nog inte alls om jag ska vara helt ärlig men desto med njöt jag av den blomsterprakt som vart resultatet av grävandet. Så varje gång jag köper tulpaner tänker jag att det faktiskt är mina släktingar som ser till att de hamnar på mitt köksbord. För Gustafslund drivs idag av fjärde generationen tulpanodlare. Och även om vi inte alls har någon kontakt så är vi ju faktiskt släkt.
