Blogg

Sol

Livgivande solsken. Jag har inte förstått hur mycket jag saknat ljuset förrän solen plötsligt uppenbarade sig. Solen skiner rätt in i mitt arbetsrum. Det är både störande och absolut ljuvligt. I det avslöjande solljuset ser jag hur otroligt smutsiga fönstren är men i fotografiet blir det nästan vackert. Det är fredag, det är soligt och det är gott att leva. Jag flexar ut och träffar vänner för lunch på Medelhavsmuseet. När jag hämtar vatten ser jag henne på hyllan ovanför och igenkänningens glädje är stor. Hon fanns i mitt föräldrahem, jag känner henne även om hon är större här. Det är märkligt att hon finns i mitt medvetande, en egyptisk drottning som troligtvis inte blev äldre än 35 år. jag undrar vad hon hade tänkt om det.

Café

Jag önskar att jag vore lite bättre på att gå på café. Bättre på att bara sitta där avslappnat som om jag hörde till. Köpa en kopp te och en kaka och sedan parkera i ett väl utvalt hörn av lokalen. Tjuvlyssna till samtalen, skriva anteckningar i huvudet som jag sedan kan använda i fyndiga, skarpsinniga blogginlägg. Det är trivsamt på cafét men jag blir snabbt rastlös. Inte pratar de speciellt mycket människorna omkring mig. Det blir nästan lite tråkigt. Smörgåsen var degig och kakan gick åt alldeles för fort. Jag väntar på att något ska börja men längtar hem, känner mig nästan lite ensam här bland de tysta tidningsläsande cafégästerna. Brottstycken av samtal från det angränsande rummet når mig. Det är obegripliga dessa ord helt utan sammanhang. Lugnet avbryts av ett telefonsamtal. Viskande förs det i detta stillsamma. Två damer bredvid gör sin hemläxa så mycket förstår jag, försöker klura ut vilket ämne det rör sig om men samtalet verkar halka iväg till med triviala vardagsuppdateringar innan jag hinner förstå och därefter tysnad. Precis när det börjar komma igång ett samtal måste jag gå. Men kanske jag kan komma tillbaka och träna mer en annan dag. Möjligen på ett café med godare smörgåsar.

En dag i sångens tecken

Idag var det kördag med sång från morgon till eftermiddag. Vi lyser upp mörkret med vacker stämsång och övar för fullt inför julkonserten. Ja det låter inte alltid precis så som man önskar men det är några veckor kvar och innan dess ska vi säkert få till det.

Att tälja

Att tälja med yxa, känna in hur det känns i kroppen, tyngdpunkt, handled flow. Att göra igen, och igen, och igen. Minnet i kroppen. Att göra. Kanske jag vet imorgon. Idag… blåsa i handen och många saker att jobba vidare med.  Tack Mette för en fanatiskt innehållsrik dag

 

Höst

Vaknade utvilad för första gången på mycket mycket länge. Lyx att få ligga och dra sig, höra ljuden från lägenheten men inte behöva gå upp. Jag gör som ett eget litet bo i sängen där jag ligger länge och bara njuter. Långsam dag med yoga och fågelfotografering.
Jag hittar inte riktigt tillbaka till orden men det är kanske tid för annat just nu orden får finna sig i att komma på andra plats ett tag.  Jag börjar känna en lust efter att vara kreativ med händerna. Sticka, tova eller sy. Det är nog en reaktion på att det blir mörkare ute, att vintern närmar sig. När vi kom ut från yogan yrde små små flingor i luften.

Djurgården

Underbar höstdag som vi tillbringade på Djurgården. Förutom att promenera hann vi med både Thielska galleriet (där mannen inte varit tidigare) och Rosendals trädgård. Räkmacka på galleriet och päronkaka i trädgården. Till min stora glädje hittade jag där en lök som jag köpte. Det är den vackra krolliljan jag sett i deras trädgård tidigare. Nu hoppas jag bara att jag får den jorden i tid och att den kommer att ta sig.

Sång och glada tankar

Man skulle kunna förledas att tro att det blir enklare att sjunga ju mer man håller på. Så är det inte alls, det blir bara svårare och svårare men på samma gång roligare och roligare vilket kan tyckas lite märkligt. Men vid närmare eftertanke är det så med många saker. Det på ytan enkla blir komplicerat när man kommer närmre och lär sig mer. När det gäller sång så kan man sjunga på och inte fundera så mycket. Det kan låta bra och vara roligt. Men så kan man, om man vill, utmana sig och tänja på gränserna. Då kliver man ur det bekväma och övar på det som skaver, det som inte låter bra och det som är svårt.  Det är många saker att hålla reda på, man ska andas på ”rätt” sätt,  använda sitt muskulära stöd, slappna av och öppna upp. Tänka glada tankar hjälper också, det är faktiskt sant att det gör att det låter mycket bättre. Det är kanske en sak att ta med sig även i andra sammanhang. Att glada tankar är bra helt enkelt.

Prat

Jag tycker om att få vakna i tystnad, jag njuter av stillheten på morgonen när jag långsamt vaknar i min egen takt utan en massa prat. Pratet får komma senare. Klockan är strax före sju på morgonen och jag sitter på tunnelbanan omgiven av människor som pratar i telefon. Det är inte så att de sitter och surfar på mobilen eller skriver meddelanden utan de pratar verkligen. Vilket i sin tur måste betyda att det någon annanstans finns andra människor som också pratar i telefon klockan 7 på morgonen. Jag funderar på hur det kan komma sig att så många sitter och pratar så här tidigt, vad är det egentligen de pratar om? Sedan försöker jag fundera ut vem jag skulle kunna ringa och prata med vid den här tiden på dagen, jag kan inte komma på en enda som skulle vilja konversera med mig så tidigt. Men det gör mig ingenting jag sparar på pratet tills jag är framme på jobbet där blir det betydligt med av den varan.

Ljusare tider

Trots att det blir allt mörkare utanför fönstret känner jag det som om det ljusnar. Hemside-problemet har fått en lösning. Det har verkligen tyngt ner mig, kanske mer än jag vetat om.  Jag har fått hjälp och också klurat ut en del på egen hand. Det är otroligt skönt att jag nu vet lite mer om vad jag gör och vad som händer. Samtidigt ligger en hel del jobb framför mig med att ta bort och fixa till men jag tar det i omgångar så ska det nog gå det också.

Höst ute och vinterjackan har kommit ut ut garderoben.