Vinter

Vinter

Så kom den då äntligen, vintern, med snö, sol och minusgrader. Helt plötsligt ser man människor ute. Människor som ler, hälsar och nickar även till dem man inte känner. Hoppbacken är full av barn och föräldrar som åker pulka tillsammans. Det är något befriande och hoppingivande med sol. Världen ser helt annorlunda ut och istället för att skynda ihopkurade sträcker man på sig och ser sig om.

För Momo som är en finsk lapphund är det här den rätta årstiden och det rätta vädret. Vi njuter tillsammans och extra bra blir det när vi träffar på två hundar av samma sort som hon kan busa med. Plötsligt blev livet så mycket lättare och roligare. Tänk vad vädret påverkar oss både djur och människor. Och så är det tulpansäsong och det gör också sitt till.

Skidtur

Vilken tur att vi inte väntade utan tog en tur på skidorna i lördags, då när det var -7°C och sol. Idag är det plusgrader, blåst och regn. Inget uteväder precis förutom för de surfare jag hörde om på radio, de som gett sig iväg till Torö för att möta vågorna.

Skidturen tog vi i Ågesta friluftsområde. Vi valde att åka Skogsfemman istället för motionsspåren på golfbanan. På golfbanan var det fullt med folk, i skogen var det bara vi som gled fram under snöklädda granar i tystnaden. Människan är ett flockdjur och kanske är det det som gör att så många vill trängas på golfbanan. I det fallet är jag mer eremitiskt lagd och uppskattar verkligen tystnaden och ensamheten i skogen. Men i ärlighetens namn vart den sista kilometern lite väl snårig så då gjorde vi ett avsteg och åkte den sista biten i elljusspåret. En hel del människor åkte här men inte så många som på golfbanan.

Man blir aldrig för gammal för såpbubblor

En del som passerar på trottoaren tittar lite konstigt på mig där jag kryper runt i snön, ordentligt påpälsad med täckbyxor och varm mössa. Grannen stannade till och hjälpte till att göra stora bubblor medan han väntade på sin kompis.

Det är vinter och -14° C och hyfsat vindstilla då gäller det att passa på. Om det inte blev så kallt om fingrarna skulle jag kunna hålla på i evigheter. Tålamod är det som gäller och till slut blir det resultat.

Söndag på torpet

Grått och snöigt idag på torpet. Småfåglarna hittade till fågelmaten och maken fällde en död gran. Jag förberedde inför våren och flisade en hel del grenar som legat på en hög och väntat. När det nästan var dags att dra sig inomhus tittade en blek vintersol fram bakom träden.

Sol

Idag ler människor mot varandra på gatan. Om man hittar en plats i lä kan man känna hur solen värmer. Det är inte mörkt när klockan är fyra på eftermiddagen. Vi går mot ljusare tider.

Tillbaka till verkligheten

Fast det är bara nästan sant. Tillbaka i stan men fortsatt ledig. Så de lata dagarna fortsätter. Nu ska jag, förutom pussel och litteratur, ägna mig åt planering av årets grönsaksland och lära mig min nya kamera.
Men framför allt ska jag lata mig och försöka att inte bli stressad av att dagarna går.

Så här såg vägen till torpet ut den 29 december.

Så här såg samma väg ut den tredje januari. Det blev ingen skidåkning den här gången men finns väl goda chanser framöver.

Fånga fåglar i rörelse på bild

Att fotografera fåglar i flykten var svårare än jag föreställt mig. Jag tyckte att jag hade alla förutsättningar det vill säga:
1. Jag hade fåglar som flög hit och dit framför kameran.
2. Ett hyfsat bra objektiv och en bra kamera.
Men det som fattades var ljus. Tillräckligt med ljus för att ha ett lågt ISO =brusfria bilder. Ett stort skärpedjup = stort bländartal och snabb tid = för att få fåglarna skarpa. Mina prylar var helt enkelt inte tillräckligt bra för att få till det. När jag hade snabb tid och stort bländartal var jag tvungen att öka ISO så mycket att bilderna blev (i mitt tycke) alldeles för brusiga. Jag tog förfärligt många bilder utan att lyckas. Här nedan är några av alla suddiga fåglar i rörelse och en stillasittande skarp.