blogginlägg

Franska Polynesien

Varmt, sol, regn och absolut underbart. Vi har vandrat både på Tahiti och Moorea, uppåt och uppåt genom regnskog och barrskog. Vi har tittat på botaniska trädgården, vattenfall och utsiktsplatser. Vi har provat ananasvin och badat i havet. Vi pratar franska men inte så mycket som vi önskar att vi kunnat (tack Google translate). En sak som blir tydlig när det hela tiden är över 30 grader det är att man måste trappa ner på tempot. Visst märkte vi det i somras men här och nu blir det en påminnelse om att det finns en annan rytm. Att sitta och titta ut över havet och just inte göra något annat är det bästa. Det enda som inte är riktigt skoj är alla myggor som sticks trots myggspiraler, myggnät och myggmedel. Men man kan leva med kliet när man plaskar i oceanen märks det nästan inte alls.

Moorea
Solnedgång Tahiti

Blå timmen

Det är vackrast när det skymmer skrev Pär Lagerkvist. Dikten återfinns i diktsamlingen Kaos från 1919 och har tonsatts ett antal gånger. På senare tid är det Bo Sundström som gjort en av de vackraste . Det är också en av de vackraste tider på dagen.

Blå himmel över Enskede Skola

Nya färdigheter

Jag hade nästan glömt hur tillfredställande det är att lära nytt. Den där känslan när man helt plötsligt förstår det man inte förut begripit och när man lyckas bemästra det som tidigare tett sig helt omöjligt och obegripligt.

För många år sedan hamnade jag och några kollegor i en situation där vi behövde arbeta med excel-formulär. Vi hade inte mycket tid och ingen av oss behärskade excel. Uppgiften blev i mångt och mycket en kamp med redskapet istället för att ägna tid åt det som var vår egentliga uppgift. Vi svor och förbannade och jag tänkte att jag ska aldrig någonsin använda excel igen. Men man är väl inte sämre kvinna än att man kan ändra sig. Så för något år sedan, när tillfälle gavs, anmälde jag mig som medhjälpare när det gällde statistiken på mitt arbete (som förs i excel-formulär). Bara för att jag verkligen inte kan. När min kollega som hade huvudansvaret slutade stod jag helt plötsligt ensam i detta som först tedde sig helt oöverstigligt och ointagligt. Men bit för bit klarnade det och sakta bemästrade jag det som tidigare verkade omöjligt. Och till min stora förvåning tycker jag att det är väldigt roligt.

Utsikt från mitt arbetesrum på jobbet

Dan före dan före dan

Det känns helt fantastiskt att vara ledig, nästan lite overkligt faktiskt. Ingen väckarklocka som ringer och inga måsten i almanackan bara en hel rad tomma dagar att göra vad jag vill med. Tänkte börja med att komma i säng tidigt och ligga och läsa precis så länge som jag vill. Eller kanske snarare precis så länge som det tar innan jag somnar med boken på magen. Så kan man också göra när man är ledig.

Torpet

Efter en intensiv utbildningsvecka (jag höll inte i utbildningen utan var elev) åkte vi till torpet. Mörker och tystnad mötte oss i går när vi anlände. Inga möss hade sökt skydd inomhus så vitt vi kan se.
Jag hade min stickning med mig, den som jag inte gjort något med sedan i somras men som ska resultera i ett par sockor. När jag hade stickat några varv och tittade ner i påsen där garnet fanns hittade jag förutom garn en påse innehållande en st bagel. Jag har inte den blekaste aning om varifrån den kommer och hur eller när den hamnade i där men troligtvis kom den dit någon gång under sommarsemestern. På påsen stod det bäst före juli i år. Bageln var lite platt och aningen hård men vi trotsade bäst före och rostade den till frukost. Den smakade alldeles utmärkt men jag hoppade över att läsa på innehållsförteckningen.

Lördagsmorgonen bjöd överraskande på sol och snö. Det tunna snötäcket och rimfrosten på träden gjorde världen vit och vacker. Vi promenerade, skördade den sista spetskålen, eldade brasa både i vedspisen i köket och öppna spisen i stora rummet. Nu väntar jag på middag. Livet är gott att leva.

 

 


Café

Jag önskar att jag vore lite bättre på att gå på café. Bättre på att bara sitta där avslappnat som om jag hörde till. Köpa en kopp te och en kaka och sedan parkera i ett väl utvalt hörn av lokalen. Tjuvlyssna till samtalen, skriva anteckningar i huvudet som jag sedan kan använda i fyndiga, skarpsinniga blogginlägg. Det är trivsamt på cafét men jag blir snabbt rastlös. Inte pratar de speciellt mycket människorna omkring mig. Det blir nästan lite tråkigt. Smörgåsen var degig och kakan gick åt alldeles för fort. Jag väntar på att något ska börja men längtar hem, känner mig nästan lite ensam här bland de tysta tidningsläsande cafégästerna. Brottstycken av samtal från det angränsande rummet når mig. Det är obegripliga dessa ord helt utan sammanhang. Lugnet avbryts av ett telefonsamtal. Viskande förs det i detta stillsamma. Två damer bredvid gör sin hemläxa så mycket förstår jag, försöker klura ut vilket ämne det rör sig om men samtalet verkar halka iväg till med triviala vardagsuppdateringar innan jag hinner förstå och därefter tysnad. Precis när det börjar komma igång ett samtal måste jag gå. Men kanske jag kan komma tillbaka och träna mer en annan dag. Möjligen på ett café med godare smörgåsar.

En dag i sångens tecken

Idag var det kördag med sång från morgon till eftermiddag. Vi lyser upp mörkret med vacker stämsång och övar för fullt inför julkonserten. Ja det låter inte alltid precis så som man önskar men det är några veckor kvar och innan dess ska vi säkert få till det.

Djurgården

Underbar höstdag som vi tillbringade på Djurgården. Förutom att promenera hann vi med både Thielska galleriet (där mannen inte varit tidigare) och Rosendals trädgård. Räkmacka på galleriet och päronkaka i trädgården. Till min stora glädje hittade jag där en lök som jag köpte. Det är den vackra krolliljan jag sett i deras trädgård tidigare. Nu hoppas jag bara att jag får den jorden i tid och att den kommer att ta sig.

Ljusare tider

Trots att det blir allt mörkare utanför fönstret känner jag det som om det ljusnar. Hemside-problemet har fått en lösning. Det har verkligen tyngt ner mig, kanske mer än jag vetat om.  Jag har fått hjälp och också klurat ut en del på egen hand. Det är otroligt skönt att jag nu vet lite mer om vad jag gör och vad som händer. Samtidigt ligger en hel del jobb framför mig med att ta bort och fixa till men jag tar det i omgångar så ska det nog gå det också.

Höst ute och vinterjackan har kommit ut ut garderoben.