Det har regnat några dagar i veckan. När jag fick syn på en daggmask som kröp på trottoaren fick det mig att börja fundera på begreppet vilda djur.  Kan en daggmask vara ett vilt djur?
Jag tittade i Nationalencyklopedins ordbok när jag kom hem, enligt den är Vild:
1 Som lever i fritt, ursprungligt tillstånd, opåverkad eller outnyttjad av människan. Om djur eller växt.
2 Som uppträder på ett obehärskat och (ofta) farligt sätt. Om person eller djur.

Daggmaskar uppvisar inte något obehärskat beteende, i alla fall har jag aldrig observerat det. Inte ens när man sätter en mask på en metkrok ter de sig särskilt obehärskade. Man kan tänka sig att det är högst naturligt att slingra sig i det läget. Inte heller känns de särskilt farliga. Däremot kan man påstå att de lever fritt och ursprungligt. Min slutsats blir att daggmaskar kan räknas till de vilda djuren.
Många fåglar kan också räknas dit,  de lever fritt och ursprungligt och är, om inte obehärskade så i alla fall oberäkneliga. Det känns i alla fall så när jag försöker fånga dem på bild.

Idag gick jag en liten tur ut på baksidan av vårt hus och vidare upp i Margaretaparken. Där var ett väldigt kvittrande och många fåglar svischade över mitt huvud men få av dem stannade tillräckligt länge för att bli fotograferade.  En sak har jag lärt mig, att förutom bra objektiv och gärna stativ så måste en fågelfotograf vara utrustad med tålamod.  Jag tror inte det är min starkaste sida, det där med tålamod. Jag har ett hyfsat objektiv, stativ har jag också  men det är svårt att köpa tålamod. Jag gissar att det är något jag måste öva på, något jag måste fixa på egen hand precis som de där övningarna man får hos sjukgymnasten.

Även om det var lite kallt om fingrarna och stativet var kvar hemma så satt rätt objektiv på kameran. Några fåglar var snälla och satt kvar en stund så att jag hann föreviga dem.  Väl hemma har jag lärt mig att jag idag har sett koltrast, talgoxe och stare.  Skator såg jag också, det var egentligen dem jag ville fotografera, men de höll sig på retsamt långt avstånd så på dem blev det inga bilder.

En gång i månaden träffas vi i teknikgruppen för tjejer. Vi har olika ålder, olika erfarenhet, olika kameror men lika roligt när vi ses. Det är många härliga skratt, högt i tak och väldigt lärorikt. Vi är alla tjejer som tycker om att fotografera men som kanske inte har stenkoll på all teknik. Vi lär oss av varandra, det finns alltid någon som kan lite mer och som delar med sig av sin kunskap till oss andra. Ett fantastiskt sätt att lära känna varandra lite mer och samtidigt erövra nya kunskaper.  Kort sagt så är det väldigt väldigt roligt.

För att bringa ordning på det här räcker det inte med fototeknik.

Tid är ett märkligt begrepp som hela tiden förändras. Ibland går den fort, ibland långsamt och egentligen är det ju bara ett ord.  Jag undrar hur det skulle vara om man helt och hållet levde sin egen tid, följde sin egen klocka. Skulle jag vända på dygnet eller skulle jag rent av vakna tidigare, bli  morgonpigg istället för att vara en nattuggla. Jag undrar om det ens är möjligt, vi har så många tidsmarkörer runt omkring oss som påminner oss om tid och håller koll på att vi inte tappar bort den.  Jag undrar hur välden tedde sig när inga klockor fanns eller när varje stad hade sin egen tid. Det är lite svårt att förstå hur det kunde fungera men också lockande på något sätt.