Annandag

Publicerad av kersko

Nu har lugnet lägrat sig och vi gör så lite som möjligt. Det är en ynnest att få vara ledig, att ha kylskåpet full med mat och att bara kunna skrota omkring i tillvaron utan krav och måsten. En och annan hundpromenad blir det förstås men annars är det endast lusten som styr. En julklapp fick jag av min närmaste familj trots att vi inte längre ger varandra klappar. Så idag är jag upptagen med att försöka få ihop det, julpusslet. För mig är det en rent meditativ sysselsättning som gör sig extra bra på Annadag Jul. 

Julbord

Publicerad av kersko

Idag var vi på Tyrol (Gröna Lund) och åt julbord med barnen, två kusiner till mannen och deras barn. Vi var sammanlagt 14 stycken varav två veganer (våra döttrar). Jag är ingen stor vän av julbord och hade egentligen inte så stora förväntningar på att det här skulle vara annorlunda. Men det blev en mycket trevlig tillställning. Maten var god och riklig. Som vanligt fanns det sådant som var bättre än annat men på det hela taget var det väldigt gott. Tjejerna fick sin veganska mat serverad vid bordet. Den kom i omgångar med det kalla först och sedan det varma. De var båda mycket nöjda och tyckte att det mesta smakade gott. Vi satt bra och akustiken gjorde att man faktiskt kunde prata med fler än den som satt precis bredvid. Något som uppskattas för när man inte ses så ofta är det mycket som ska avhandlas. Mätta och nöjda hoppade vi över middagen och tog en lugn kväll i soffan.  Fyra arbetsdagar kvar och sedan lite julledig. 

Efterrätts- och gottebord. 

Tidig morgon

Publicerad av kersko

Klockan är halv åtta på morgonen och Vasaparkens skridskobana ligger nypreparerad och redo att ta emot dagens åkare. Än så länge är det bara morgonsömniga människor som hastar förbi på väg till jobbet. Det ser annorlunda ut på eftermiddagarna då sjuder här av liv och rörelse. 

Förkylt

Publicerad av kersko

Förkylt var det här. Efter en minst sagt intensiv vecka med två dagar kvällsjobb och en konsert så gick det inte längre att hålla förkylningen stången. Idag bejakar jag min sjukdom och har tillbringat större delen av den i horisontalläge. Först avslutade jag Mrs Dalloway.  Den tog sig, egentligen skulle jag omedelbart läsa om den men lättsammare litteratur lockade så sen har jag plöjt Arne Dahls  bok Utmarker. Som alltid en spännande fartfylld historia men med lite mer nedtonad samhällskritik än vanligt.  Summa summarum var det precis så svårtuggat som jag behövde idag.  

Funderar över det faktum att vissa böcker tar så lång tid att läsa (Mrs Dalloway 165 sidor) och andra går av bara farten (Utmarker 384 sidor).  Språket i dem är kanske en nyckel och skillnaden i genre, att deckare har ett inbyggt driv i sig, man vill komma vidare se hur det går. Medan böcker som Mrs Dalloway är mer som en planlös promenad där man hamnar än här en där utan någon tydlig riktning och då blir också läsandet lite mer planlöst.  Spännande är det hur som helst att det är så stor skillnad. Nästa bok i högen har en helt annan karaktär. Den får jag skriva om när jag läst ut den. Det är inte den bok som är med på bilden, den får vänta ytterligare en stund på att bli läst. 

Bal

Publicerad av kersko

Vi hamnade på bal på Sjöhistoriska museet. Lång klänning och allt vad som därtill hör. Det blev oväntat trevligt med god mat och fin musik att svänga runt till. Till klänningen passade liksom inte kameraväskan och min lilla kuvertväska rymde knappt mobiltelefonen så bilderna blev inte de bästa men det blev i alla fall några stycken innan batteriet var helt urladdat. Lätt utmattade efter en sådan utsvävning tillbringades söndagen i stillhet.

272-sjohistoriska-2

 

272-sjohistoriska

Stream of consciousness

Publicerad av kersko

”Mrs Dalloway sa att hon skulle köpa blommorna själv”. Jag kämpar med orden i Virginia Woolfs Mrs Dalloway. Det är mödosamt och förvirrande. Jag längtar efter en svävande lätthet men tyngs ner av texten som jag har svårt att tränga in i. Jag vill vinna, jag vill betvinga den som en jägare nedlägger sitt byte. Jag vill triumfera och känna att ja jag har den. Men texten glider undan. Så läser jag på bokens baksida att den är skriven i en speciell teknik ”stream of consciousness”. På nätet hittar jag följande förklaring: ”Inre monolog (engelska: stream of consciousness, ”medvetandeström”]) är ett berättartekniskt grepp inom litteraturen som går ut på att skriva ”inifrån” en persons huvud. I en inre monolog försöker författaren följa en persons medvetande och sinnesintryck. Detta innebär att allting berättas som ett textflöde utifrån den enskilda individens perspektiv. Tekniken kan också leda till tvära kast i tiden, där till exempel ett sinnesintryck associeras till ett minne som då återberättas”. Och det är ju precis så som det är och det som i början gör boken så oåtkomlig. Begreppet finns också i fotografins värld där Robert Frank är en av de mest kända fotograferna som förknippas med det sättet att berätta. 1958 kom hans fotobok the Americans ut. Här är bilderna inte alls tillrättalagda utan mer ”skjutna från höften” långt från vackra studiobilder fångar de Amerikas själ under sent 50-tal och det är nog det som Woolfs bok också gör fast det är 1920-tal, och när jag kommer till sidan 40 börjar jag få lite kläm på det hela.  När jag använder mig av inre bilder tagna som snapshots i mrs Dalloways värld faller det liksom på plats och texten bli, om inte besegrad så åtminstone delvis åtkomlig. 

269-lilja

 

Underhållning

Publicerad av kersko

I orostider och när kölden blåser kallt runt knuten är det bra att mata folket med kakor. Det kan göra att de håller sig lugna ett tag och slår sig till ro och njuter. Idag har vi fått lite kakor i form av lunch och underhållning. Vi höll oss hyfsat lugna under den tid det begav sig. I alla fall alla vi vuxna, men där var en liten en som hade mycket spring i benen. Hon fastnade på bild men på ett något oklart sätt som jag tyckte var rätt charmigt.  Jonas Franksson, som bland annat var med och gjorde Cp-magasinets, bjöd på underhållande och tänkvärda ord från sin uppväxt och vardag som rörelsehindrad samt ett smakprov från nämnda magasin. Är du nyfiken kan du du se det i SVT öppna arkiv . Sedan spelade Lise& Gertrud och då var det bara att kapitulera och njuta av de där ”kakorna” i fulla drag. 

 

268-tiny

 

Ljus

Publicerad av kersko

Det går nästan inte att tänka sig en tillvaro utan elektriskt ljus, speciellt inte för en nattuggla som jag. Hur skulle det vara att helt rätta sig efter dagsljuset. Sova när det var mörkt och jobba när det var ljust. Det är otroligt svårt att begripa hur det skulle vara. Idag har vi besökt utställningen Nordisk Ljus på National museum. En spännande utställning som, hos mig, väckte många tankar. Hur skulle det vara om där inte fanns några gatlyktor och man måste klara sig på tio talgljus om året.?  Vad betyder det att bo i en del av världen som har begränsat med dagsljus under vintern och ljust nästan dygnet runt under sommaren? Jag hade inte tänkt på att det nordiska ljuset är unikt, att få procent av jordens befolkning lever under liknande ljusförhållanden som vi gör här. Men jag är så tacksam över att leva under en tid när jag bara kan tända min lampa och läsa min bok även nu på vintern när solen går ner redan halv fyra på eftermiddagen.  Även om det innebär att jag kanske inte får den sömn som jag egentligen behöver. 

sterinljus