Många klagar på den regniga sommaren men vi har inte haft så värst mycket regn här på torpet. Någon skur då och då men inte värre än att jag kunnat plocka mina blåbär och min svamp utan regnställ och gummistövlar. Så där riktigt sommarvarmt har det bara varit några få dagar men solen har lyst på oss och vi har ätit middag ute oftare än inne. Men idag är det riktigt, riktigt regnigt. Jag tycker att det mysigt att sitta här i härbret och höra när det trummar mot fönsterrutorna. Emellanåt tittar solen fram en kort kort stund och då kilar jag ut med kameran.
Overksam
Semester är att göra något annat än det man vanligtvis ägnar sig åt. Jag gör det, gör något annat eller ingenting. Det är en smula ovant att ingenting göra. Det är egentligen inte alls svårt. Det svåra är att inte få ångest över det utan försöka intala sig att det är helt i sin ordning. Att det är ok att sitta på trappan och bara vara. Jag försöker spara varje ögonblick för kommande behov för jag vet att det kommer att behövas mycket av den varan när hösten kommer.
I ingenting finns det plats för tankar men de svävar iväg som såpbubblor och är omöjliga att fånga. I stunden känns de rejäla och nydanande men upplöser sig i samma ögonblick som jag tror att jag kan få dem på pränt. Ibland undrar jag hur länge jag skulle behöva vara ledig för att få ordning på dem. Eller kanske är det något jag inte kan förvänta mig, något onåbart som bara finns i min längtan. Och i den längtan blir jag sittande på härbretrappan och titta på fröet som virvlar i vinden. Är det verkligen att ingenting göra?
Att minnas
När sommaren är så här vacker och bjuder så rikliga gåvor sitter jag på torptrappan och funderar på hur jag ska kunna bevara allt. Man kan ju inte riktigt konservera på burk. Men på något sätt försöker jag hitta en speciell hylla i minnets arkiv med en tydlig etikett så att jag helt säkert kan hitta tillbaka till det här när jag behöver det.
Olof Lagercrantz har skrivit en dikt som formulerar min önskan på ett så vackert sätt.
I dag
En önskan över alla har jag kvar
i dag när ängen ligger grön och klar
I dag när svalan gör sin snabba rond
högt över kullens vita blomsterstånd
I dag när nyponbuskens späda blom
förvandlar gråa stenars fattigdom
Det är att jag må minnas vad jag ser
när denna sommar inte lyser mer.
O kunde nyponbuskens minsta ros
till evig ungdom min själ förtros
O dröjde svalan och en blomsterflock
beständigt bakom mina ögonlock.
Tillbaka på topet
Efter Skottlandsresan har jag nu landat. Det vill säga jag är tillbaka på torpet. Idag har Sörmland ( i alla fall den del där jag är) visat sig från sin allra bästa sida. Det har inte bara bjudits på sol och ett visst mått av värme utan också en backe full av kantareller och ett trädgårdsland fyllt av morötter, sockerärtor, sallad och pyttesmå väldigt goda sommarsquash. Och som om det inte skulle vara nog växer det blåbär i överflöd precis utanför knuten. Idag blev det en riktig gourmetmiddag i trädgårdsmöbeln med utsikt över sjö och hagar.
Trädgårdsarbete
Jag gör skäl för mat och husrum genom att arbeta i trädgården. Idag har jag lärt mig att plantera purjolök. Ett antal kålplantor har också fått plats i jorden. Jag har stiftat bekantskap med tre olika växter som jag ska försöka odla i mitt trädgårdsland nästa år. Det är trivsamt att arbeta tillsammans och skönt att se ett omedelbart resultat av sitt arbete.
Stranden
Semester
Semester är att göra något annat. Eller kanske att göra något någon annanstans. Idag har vi jobbat hårt i trädgårdslandet, eller snarare för att få till ett trädgårdsland. Här utanför är det en fasan som för oväsen (de låter verkligen inte vackert) lite längre bort hittade jag tuppen. Tycker att han låter vackrare än fasanen.
På väg
Nu har jag installerat mig i loungen på Arlanda. Utmärkt pastasallad och skön sittplats. Dessutom ett mellanrum att använda precis som jag vill, lite som att vara försvunnen, igen. Jag skulle kunna vänja mig vid det, att vara försvunnen lite då och då.
Det är fascinerande med alla dessa människor som är här och bara väntar. Väntar på att få vara någon annanstans. De äter, sover surfar och jag roar mig med att bygga historier runt dem. Det är en torsdag i juli och semesteräventyret väntar för de flesta men bland de väntande finns också de som reser i jobbet. Det är (tror jag) de där allvarliga herrarna i kostym som dricker öl eller kaffe och antingen sover, läser Financial Times eller jobbar på sin laptop. Jag är full av förutfattade meningar och anstränger mig till det yttersta för att se cool och professionell ut. Jag gissar att rödvinet och kakan avslöjar mig.
Tystnad
