Blogg

Veckans första dag

Jag leker med tanken att onsdag är veckans första dag. Det har ju inte alltid varit måndag som har varit det, först 1976 blev det internationell standard. Tidigare var det söndagen som inledde veckan. Så varför inte en onsdag, jag undrar om det skulle göra någon som helst skillnad om det var så.

När jag kollar upp det här med tideräkning och kalendrar lär jag mig att det inte bara är när veckan börjat utan också längden på veckorna som har skiftat. Kanske kom indelningen till av rent praktiska skäl för att kunna hålla reda på när det är marknad eller andra sammankomster. En rent mänsklig konstruktion alltså.

Jag läser mig till att Aztekerna hade en kalender med 20 dagars-perioder som i sin tur var uppdelade i fyra femdagars-perioder. Olika tideräkningssystem har haft olika veckolängder allt från 4 till 10 dagar men av någon anledning har 7 dagars systemet varit det som överlevt. När man i Europa gick från den Julianska till den Gregorianska kalendern på 15- och 1600-talen. Togs flera dagar bort ur den innevarande månaden men veckodagarna fick rulla på som tidigare.

Man har också gjort olika försök att skapa kalendrar där veckan ska stämma med månaderna och året så att årets dagar alltid infaller på samma veckodag. Men det verkar inte heller blivit någon succé. Så vi tuffar på med den indelning vi har och jag fortsätter att fundera på vilka omvälvande konsekvenser det skull få om onsdagen inledde veckan.

Fredag

Nu är det fredag igen och dags för fredagsblomman. Det blev en tulpan igen så klart.

Utomhus bjuder vädret på omväxling. Minus på morgonen, regn på dagen och nu när temperaturen närmar sig noll är det ishalka på trottoarerna. Det gäller att gå försiktigt om man vågar sig ut. Det kanske är det som gör tillvaron lite mer spännande.

Veckan har bjudit på Bokcikel. Vi hade läst Sasja Filipenkos bok Röda korset. Vi tyckte lite olika även om alla fann den läsvärd. Bilförsäljning och restaurangbesök har också stått på programmet den här veckan som gått.

På jobbet har en fördjupad insats, som vi kallar det, också klarats av. Det är en kommunikationsutredning där vi under tre dagar träffar en person (oftast barn) och genom lek och olika aktiviteter försöker ta reda på och klura ut hur personen ska komma vidare i sin kommunikationsutveckling. Ett väldigt roligt jobb men inte alltid så enkelt.

Idag är det fredag och imorgon sovmorgon. Det ser jag verkligen fram emot.

Fredagstulpan

Teknik för tjejer

Jag tror att det var snart 10 år sedan jag tog initiativ till att starta Teknikgrupp för tjejer en temagrupp i min fotoklubb. De första åren höll jag i mycket även om vi hjälptes åt att fylla programmet med innehåll. Men sedan ett antal år hjälps vi åt med allt och turas om att hålla i mötena. Vi brukar träffas den 14:de i varje månad. Dagens träff gick till Scenkonstmuseet ett ställe där inge av oss varit och som jag inte ens visste fanns. Vi tittade på Christer Landegrens fina portätt av musiker. Det är framförallt jazzmusiker han porträtterade. Vi var 8 stycken som hade en mycket trevlig stund tillsammans. Naturligtvis blev det fika på caféet bredvid och efteråt hann vi också med lite gatufotografering innan vi skildes åt.

309Tjejgruppen
309Tjejgruppen-2
previous arrow
next arrow

Yoga

Efter en lång tids uppehåll är jag nu långsamt på väg tillbaka när det gäller rörlighet. Gjorde en axeloperation i september och har nu inte alls ont så då vågar jag mig på lite yoga på morgonen innan jobbet.

Det skulle bli enkelt tänkte jag, 10 minuter är nästan ingenting. Men puh det är både jobbigt och svårt. Ingen kraft ingen smidighet för att inte tala om balansen. 10 minuter känns fullt tillräckligt just nu. Nu gäller det bara att håll i så att det verkligen blir en vana. Det blir lite drygt en timme yoga i veckan inte så pjåkigt. Idag var dag 11.

Ibland ska man bara våga prova kanske går det fortfarande. Bilden är från 2014

Vardagslycka

Ensam hemma ikväll. Middagen var ingen höjdare. Men så kom jag på att det fanns efterrätt i skafferiet, vilken lycka. Mätt glad och belåten njuter jag nu av lugnet här hemma.

I dag har jag lagt upp min 2500 bild på Blir. Det blev en vardagsbild från morgonen på tunnelbanestationen.

Ledigt

Jag hörde på radio idag att det är tre månader kvar till nästa röda dag som är långfredagen. Reportern gick ut på stan och frågade människor hur de ska göra för att härda ut fram tills dess. För mig kändes det konstigt att hon antog att människor bara leva för semestern eller de lediga dagarna och kämpa sig igenom alla de andra. Livet består ju mest av vardagar så om man bara ska sitta och längta till nästa röda dag så borde man försöka göra något åt sin situation. Men reportern verkade förutsätta att alla har de förfärligt på sina arbeten och bara längtar efter ledigt. Jag hoppas att det är fler än jag som tycker om sitt arbete, som gillar att gå dit och inte lider varje arbetsdag. Sen är det förstås skönt med sovmorgon. Men kanske det är med det som med årstider. Att man njuter desto mer när man får pröva på att gå upp tidigt eller när året har mer än en oändlig sommar.

Att öva

Det krävs uthållighet, träning och kanske en gnutta talang, det sista är troligtvis inte helt nödvändigt. Jag tror på de som säger att man blir bra på det man tränar på oavsett vad det är. Så om jag vill bli bra på att hitta de små små detaljerna, de små glädjeämnena eller de små vardagsfunderingarna så måste jag öva. Varje dag outtröttligt får jag ta på mig de glasögon som avtäcker den verklighet och de mysterier jag tänker mig att jag vill skildra. Sedan måste jag också öva på att formulera de tankar som uppstår på ett sådant sätt att även andra kan begripa det som jag tror att jag har fått syn på. Det känns precis lika flummigt som de låter.

Jag har tillbringat en del tid med att läsa spridda delar av min tidigare blogg (plommenad.blogg.se). Blir avundsjuk på sättet skribenten, dvs jag, ledigt formulerar funderingar och spaningar i samtiden. Jag vet inte när jag tappade bort den förmågan. Jag vet bara att jag på något sätt måste återerövra den.

Anteckningsblock, penna och stora öron tror jag är nyckeln till framgång. Mobilen är i sammanhanget bannlyst. Jag börjar imorgon så får vi se hur det går.

Fotografering har jag övat desto mer på den sista tiden. Det är antagligen därför det går hyfsat bra.

Vilda djur

På landet är djuren i naturen vilda och ses mest på håll och inte så ofta. Där finns både varg och vildsvin men dem har jag aldrig sett. Däremot har jag sett älg, råddjur, räv, grävling och hare. Korta möten där djuren snabbt drar iväg utom synhåll för mig.

I stan är djuren inte så vilda, de bryr sig inte om oss människor på samma sätt som djuren på landet. Här strosar de obekymrat vidare om man kommer i närheten. Ibland står de till och med kvar och fortsätter med vad de har för sig. Det är väl därför jag ser vilda djur oftare i stan än på landet. Här har vi också räv och grävling men dem ser man sällan. Råddjur och hare ser man däremot nästan varje dag.

I natt hade en hare skuttat förbi vårt köksfönster och lite senare trippade en räv samma väg. Det är skoj när man kan se spåren i nysnön. När jag kikade ut genom sovrumsfönstret senare på dagen stod ett råddjur och mumsade i fågelbordet. Efter en stund strosade den bort till de kullfallna äppelträdet och fortsatte att kalasa.