Ordning

Mörkret sänker sig utanför och gör att det inte längre syns så tydligt att här verkligen skulle behöva städas.  När jag är frisk och jobbar hinner jag inte se behovet och nu när jag är sjuk och hemma orkar jag inte göra något åt det. Jag kanske skulle göra någon slags plan. Att städa ett rum om dagen, då skulle det aldrig hinna blir riktigt så här illa och det skulle dessutom gå förhållandevis fort. Men först måste jag nog  ta alla rum för att nå upp till någon slag lägsta standard. Just nu känns det som om det skulle vara riktigt härligt med en rejäl storstädning, något att se fram emot. Ungefär som att krypa ner mellan nytvättade lakan som hängt ute och torkat.
Jag har också kommit till ett stadium då jag vill rensa ut, plocka bort och skala av. Göra plats för tomrum och stillhet.  Jag ser att ni som känner mig lite bättre ler, för jag är inte precis bäst på att plocka undan och hålla ordning. Jag tycker att jag försöker men det bildas ändå högar lite överallt. Jag förstår inte hur ni ordningsamma bär er åt för att hålla den där ordningen. Undrar om det finns kurser i sånt, det vore annars en nisch för de kunniga.  ABF kurs i ordning och struktur,  kan det vara något.  Kanske är det för sent att lära gamla hundar hålla ordning,  jag får helt enkelt skärpa mig och göra så gott det går.

Kyoto

Välstädad veranda, Nijoslottet Kyoto

Paus

De senaste dagarna har det blivit dåligt med strövtåg.  Jag ligger till sängs och betraktar det vackra höstvädret inifrån. En ovan sysselsättning som kan vara nyttig på flera sätt.  Om jag hade varit lite mer inkännande och lyssnat på kroppen hade det kanske gått över lite fortare, eller så inte. Det är så mycket man inte vet.  Att vara overksam tror jag är bra för mig som nästan alltid rusar fram i tillvaron. Jag tänker att jag ska stanna upp men när jag gör det somnar jag oftast. Jag skulle kunna lyssna på det också och inse att jag kanske borde sakta ner lite. Men det skulle betyda omprioritering och det är så fasansfullt svårt för jag gör ju bara roliga saker, saker som jag vill hålla på med.
Ni ligger jag i alla fall här och gör nästan ingenting  utflykterna är begränsade till köket och tvsoffan.  Njuter på distans av solen och tackar min lyckliga stjärna att jag har gott om bra böcker att läsa, när jag orkar med det. Mest sover jag eller dåsar. Funderar och filosoferar och har nästan lyckats släppa taget.

Bok

Skeviks grotta

Idag trotsade jag min envisa förkylning och gav mig ut tillsammans med Naturfotogruppen till Skeviks grotta en förkastningsspricka från istiden som använts till både bönerum och filminspelning.  Böneplats var det för en religiös sekt (Skevikarna) på 1700-talet och delar av filmen ”Det sjunde inseglet” spelades in här. Idag är det mest klättrare som håller till på platsen vilket gjorde att naturbilderna blev lite mindre ”naturiga” än vanligt.

Här Nu

Det finns så mycket att skriva om. Som om förkylningen som inte vill ge med sig eller om körövningen som gick både bra och dåligt.  Om två veckor är det TV-inspelning så nu är det hög tid att lära sig alla texter, ett jobb som just nu känns allt annat än lätt men som säkert kommer att gå tillslut.
Eller så kan jag skriva om den väldigt trevliga middagen vi hade här hemma igår då Wei och Elita besökte oss. Jag hade anmält mig till Invitationsdepartementet och nu var det dags att bjuda på middag. Jag tror att vi alla var lite nervösa men efter ett tag släppte det och vi hade en mycket trevlig kväll tillsammans. Vi pratade om språk, kultur och varför vi i Sverige inte har bullar med köttfyllning i och mycket mycket mer. Eller så kan jag skriva om lunchen på Blå Porten ute i solen under pilträden.  God mat och goda vänner som gör så gott för själen. Jag skulle också kunna skriva om Nordiska museets fotoutställning med fotografier av Tore Johnson som jag tyckte mycket om.  Det blir inte mer om detta men några bilder blir det från promenaden jag gjorde efteråt,då jag gick från Djurgården till Slussen.

Hemkört

Provar att göra egen Limoncello. Ska bli spännande att känna hur den smakar men det tar sin tid, 30 dagar ska den stå och dra. Det var lite svårt att klura ut vad jag skulle göra med de 12 citronerna som blivit berövade sina skal. Det blev lemonad som kanske hade passat bättre en varm sommardag men som ändå på något sätt känns bra nu i förkylningstider. Jag inbillar mig att citronernas vitaminer kan göra underverk, ju surare desto bättre.

Limonchelo

Bokmässan 2015

Bokmässan är ett årligt återkommande evenemang. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag varit där men det är alltid lika trevligt och inspirerande.  Roligast är när vi halkar in på saker som vi inte riktigt tänkt, samtal som överraskar och berikar. Som i år när vi hamnade på ett samtal om att översätta lyrik med Bob Hansson och hans kinesiska översättare.  Fantastiskt att höra när de växelläste en av Bobs dikter, först på svenska sedan på kinesiska. Eller när vi lyssnade på när Roland Paulsen berättade om sin bok Vi bara lyder : en berättelse om Arbetsförmedlingen.
Vi hörde också Martin Schibbye berätta om Blank Spot Projekt, medborgarfinansierad utrikesjournalistik.  Ja man lär sig alltid nya saker på bokmässan.
Dessutom var vi på bokrelease. Maria Ehrings bok A State of Grace – Human Rights and Human Obligations”; en vacker bok som påminner oss om våra mänskliga rättigheter, men som också tar upp att vi för varje rättighet också har en skyldighet. Och så besökte vi förstås vår favoritförläggare Elisabeth Grate.

 
Bokmässan-3Bokmässan-4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bokmässan-2

 

Bokmässan

 

 

Tyresta

Ena dagen stadsfoto nästa dag natur.
En skön dag i Tyresta tillsammans med naturfotogruppen.
Det är betydligt lättare med motiv som står stilla. Här är två mobilbilder i väntan på att min dator ska komma tillbaka hem igen så jag kan ladda upp dagens bilder från min systemkamera.

Ormbunke i motljus Tyresta

Photowalk

Lördagen har jag tillbringat till fots i Stockholms innerstad med kameran i handen. Drygt 50 glada fotografer tog sig i sakta mak från Sergelstorg till Medborgarplatsen. Mycket knäppande blev det på vägen.  Nu är inte gatufotografering riktigt min grej men det går att hitta djur och natur även innanför tullarna. Sen är det inte fel att kliva utanför sin bekvämlighetszon och utsätta sig för lite lagom mycket  utmaning. För man blir bättre på det som man övar. Och vill man bli en bättre gatufotograf (och det vill jag ju) då måste jag faktiskt träna på det. Då hjälper det inte hur många blommor jag än fotograferar jag måste ta tjuren vid hornen och ge mig ut bland folk hur läskigt det än är. Är det organiserat som idag blir det lite, lite mindre otäckt faktiskt.

 

Cyklist (1 av 1)

Kaja (1 av 1) Tamduva (1 av 1)