Reflektion

Visst har vi tid

Jag har så många tankar om tid på olika sätt som jag av och till går och grunnar på. I år är det 20 år sedan Bodil Jönssons bok ”Tio tankar om tid” kom ut. Fortfarande lika aktuell och väl värd en omläsning, om man har tid. I genomsnitt varar en människas liv 30000 dygn, skriver hon. Så nog hinner man med både att läsa och att ha lite tråkigt. Det borde till och med finnas utrymme för att gå lite långsammare, tänka efter lite mer och för att vara lite onyttig. För att bejaka lättjan och lättsinnet i höghastighetens tidevarv. Det kan komma väl till pass och vara en smula enklare så här i sommar- och semestertider. Utmaningen är att hålla kvar känslan när hösten kommer och inte rusa på i sina gamla hjulspår. I dag är fösta dagen på resten av ditt tidskapital så passa på att utmana dig lite. Prova att göra saker på ett annat sätt. Gå en annan väg till jobbet, ät något nytt till frukost eller ta lite större plats än du brukar. Vem vet, det kanske börjar hända oväntade spännande saker om du vågar försöka

Följ en ny stig, få en ny utsikt och vem vet kanske också en ny insikt.

Filosofiska rummet

Jag har lyssnat på filosofiska rummet och avsnittet ”Jag mäter-alltså finns jag”.  Här berättar filosofen Jonna Bornemark om sin bok ”Det omätbaras renässans” där hon funderar över vad som händer med människan när allt ska gå att mäta.  Jag har också funderat en hel del på det även om jag inte har tagit avstamp i några filosofer.
När vi inom vård och omsorg började anamma begrepp som beställare och produktion hände det något med vårt arbete. Det är inte samma sak att bygga en bil som att vårda sjuka människor. Vad är man producerar? I min del av vården är man inte ens sjuk, man har en funktionsnedsättning som är livslång och inte går att fixa till. Däremot fixar vi tillsammans drägligare levnadsvilkor och det kallas att producera. Helst ska vi också producera ett antal öga mot öga möten med patienterna, många möten men inte så långa. Vad de där mötena innehåller är inte så noga, det är kvantiteten som räknas. Nu är det så att många av de jag möter behöver mycket tid. Sällan finns det några färdiga lösningar utan man får prova sig fram. Dålig ekonomi helt enkelt. Precis som de där barnen som inte klarar godkänt i skolan. De som trots stöd drar ner skolans totala resultat och som gör att man som förälder kanske söker sig till en annan skola med bättre resultat. Det är lätt att de som kostar tid och resurser blir de som ingen vill ha på  sitt bord.  Medmänsklighet, förtroende och empati pratar man väldigt lite om desto mer om vårdprocesser. Ofta känns allt som en massa ord utan innehåll och jag tänker att kejsaren är naken.

Sol

Livgivande solsken. Jag har inte förstått hur mycket jag saknat ljuset förrän solen plötsligt uppenbarade sig. Solen skiner rätt in i mitt arbetsrum. Det är både störande och absolut ljuvligt. I det avslöjande solljuset ser jag hur otroligt smutsiga fönstren är men i fotografiet blir det nästan vackert. Det är fredag, det är soligt och det är gott att leva. Jag flexar ut och träffar vänner för lunch på Medelhavsmuseet. När jag hämtar vatten ser jag henne på hyllan ovanför och igenkänningens glädje är stor. Hon fanns i mitt föräldrahem, jag känner henne även om hon är större här. Det är märkligt att hon finns i mitt medvetande, en egyptisk drottning som troligtvis inte blev äldre än 35 år. jag undrar vad hon hade tänkt om det.

Tjuvlyssna

Idag har vi avhandlat ämnet tjuvlyssning på jobbet. Det är lite olika hur vi ser på det. Vissa av oss, jag inberäknad, hänger oss åt detta med stor behållning medan andra helt vill bli lämnade i fred och tystnad. Det vi var rörande överens om (anknyter till ett tidigare inlägg) är att det är fullkomligt obegripligt att man talar i, vad man talar om och med vem man talar i telefon klockan kvart i sju på morgonen. Kanske ett inte helt statistiskt säkerhets-ställt resultat men kanske ändå något att ta i beaktande. Morgontystnaden borde möjligen fridlysas.

Café

Jag önskar att jag vore lite bättre på att gå på café. Bättre på att bara sitta där avslappnat som om jag hörde till. Köpa en kopp te och en kaka och sedan parkera i ett väl utvalt hörn av lokalen. Tjuvlyssna till samtalen, skriva anteckningar i huvudet som jag sedan kan använda i fyndiga, skarpsinniga blogginlägg. Det är trivsamt på cafét men jag blir snabbt rastlös. Inte pratar de speciellt mycket människorna omkring mig. Det blir nästan lite tråkigt. Smörgåsen var degig och kakan gick åt alldeles för fort. Jag väntar på att något ska börja men längtar hem, känner mig nästan lite ensam här bland de tysta tidningsläsande cafégästerna. Brottstycken av samtal från det angränsande rummet når mig. Det är obegripliga dessa ord helt utan sammanhang. Lugnet avbryts av ett telefonsamtal. Viskande förs det i detta stillsamma. Två damer bredvid gör sin hemläxa så mycket förstår jag, försöker klura ut vilket ämne det rör sig om men samtalet verkar halka iväg till med triviala vardagsuppdateringar innan jag hinner förstå och därefter tysnad. Precis när det börjar komma igång ett samtal måste jag gå. Men kanske jag kan komma tillbaka och träna mer en annan dag. Möjligen på ett café med godare smörgåsar.

Sång och glada tankar

Man skulle kunna förledas att tro att det blir enklare att sjunga ju mer man håller på. Så är det inte alls, det blir bara svårare och svårare men på samma gång roligare och roligare vilket kan tyckas lite märkligt. Men vid närmare eftertanke är det så med många saker. Det på ytan enkla blir komplicerat när man kommer närmre och lär sig mer. När det gäller sång så kan man sjunga på och inte fundera så mycket. Det kan låta bra och vara roligt. Men så kan man, om man vill, utmana sig och tänja på gränserna. Då kliver man ur det bekväma och övar på det som skaver, det som inte låter bra och det som är svårt.  Det är många saker att hålla reda på, man ska andas på ”rätt” sätt,  använda sitt muskulära stöd, slappna av och öppna upp. Tänka glada tankar hjälper också, det är faktiskt sant att det gör att det låter mycket bättre. Det är kanske en sak att ta med sig även i andra sammanhang. Att glada tankar är bra helt enkelt.